Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Inget huvudområde.

Innehåll

Kursens bärande tanke är att språk- och kunskapsutveckling hänger ihop med val av innehåll och arbetsformer samt är en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation är avgörande. Diskussioner förs om hur inkludering kan främjas i den kulturellt heterogena skolan och hur pedagogen kan verka för en flerstämmig lärandemiljö där barn och ungdomar ges likartade möjligheter till delaktighet och lärande. I kursen behandlas vidare olika inlärningsstilar och pedagogiska inriktningar.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. använda relevanta teoretiska begrepp för att reflektera över barns och ungas utveckling och lärande
2. ge exempel på och problematisera läroprocesser och stöttningsstrategier
3. resonera om betydelsen av skapande processer i syfte att möjliggöra ett flerstämmigt klassrum
4. kritiskt granska och värdera olika läromedel som elever möter i undervisningen

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella uppgifter, paruppgifter, gruppseminarier och kursträffar.

Bedömningsformer

Examinationen består av två delar, där båda har formen av en skriftlig hemtentamen med muntlig redovisning. Första delen examinerar mål 1 och 2, och andra delen examinerar mål 3 och 4.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Cedervall, Sofia; Hallgren, Eva & Sundebrant, Peter (2024). Lek en bok: drama och gemensam läsning för språkutveckling och estetiskt engagemang. Studentlitteratur. (176 s.)

Claesson, Silva (2020). Spår av teorier i praktiken. Studentlitteratur. (120 s.)

Dahlbeck, Per & Widen, Pär (red.) (2019). En skola som utmanar. Studentlitteratur. (145 s.)

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Natur och kultur. (271 s.)

Hessel, Agnéta & Ekberg, Camilla (red.) (2008). Modersmålslärare berättar. Malmö universitet. (120 s.)

Malmberg Arnell, Anna (2021). Att främja språkutveckling och engagemang: Modersmålsundervisning i kvalitativ belysning. Malmö universitet. (68 s.) Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Läroplaner för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och för gymnasieskolan. Tillgänglig via internet.

Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk - Språk, texter och samtal. Studentlitteratur. (240 s.)

Skönlitteratur (ca 250 s.) samt valbar litteratur (ca 300 s.) tillkommer.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.