Grundläggande behörighet + Engelska 6, Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2 och Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2. Behörighetskraven inom naturkunskap uppfylls även med: Kemi 1, Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2.

Därtill krävs godkända kurser inom ämnesområdena byggd miljö, arkitektur, stadsplanering, byggteknik eller motsvarande omfattande minst 30 hp.

Kursen ingår i huvudområdet byggd miljö på nivå 31-60 hp och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i Byggd miljö.

Kursen syftar till att studenten utvecklar en fördjupad förståelse av relationen mellan urban form och stadsliv från ett holistiskt hållbarhetsperspektiv och kunskap om och förståelse av strategier för att skapa en fysisk miljö utifrån platsens förutsättningar. Genom att tillgodogöra sig olika metoder för stadsrumsanalys utvecklar studenten kunskap om staden och dess publika rum utifrån ett urbanmorfologiskt, byggnadstypologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Studenten utvecklar också förståelse av och förmåga att problematisera sambanden mellan enskilda byggnader och stadsrum i relation till privata och publika intressen i staden.

Kursen är en fördjupning i gestaltning och planering av den byggda miljön som förbereder för att betrakta staden som ett ekosystem.
Kursens teoretiska förankring är gestaltningsprocessen och relationen mellan plats och sammanhang. Syftet är att vidareutveckla studentens kritiska perspektiv på fysisk planering och gestaltning utifrån ett holistiskt hållbart perspektiv som inkluderar sociala, ekonomiska och miljötekniska aspekter.
Studenten fördjupar sina kunskaper inom arkitektur och planering genom att analysera och omgestalta en del av ett stadsrum i en given urban kontext utifrån urbanmorfologiska och byggnadstypologiska teorier och metoder. Analysen omfattar upprättandet av ett ritningsmaterial som tillsammans med observationer på plats utgör underlag för en stadsrumsanalys vilken presenteras i rapportform. Utifrån analysen genomförs ett gestaltningsprojekt som utforskar det utvalda stadsrummets potential och etablerar en ny förståelse för vad platsen är och kan vara från ett holistiskt hållbarhetsperspektiv som inkluderar miljötekniska, sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Analysen och gestaltningsförslaget sammanställs och presenteras med analogt och digitalt material vid en öppen slutredovisning. Stor vikt läggs på att studenten utvecklar en förståelse för relationen mellan stadsplan, byggnadstypologi och stadsrummets möblering samt hur utformningen av dessa påverkar tillgängligheten och användningen av stadsrummet sett över tid. Gestaltningen utgår från sociologiska kartläggningsmetoder (impact mapping m fl). Inom ramen för kursen genomförs en fältstudie som utgör upptakten till gestaltningsarbetet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. visa förståelse för relationen mellan stadsplan, byggnadstyp och stadsrummets möblering, samt hur utformningen av dessa påverkar komplexiteten i användningen av stadsrummet, i relation till ett holistiskt hållbarhetsperspektiv
2. beskriva sociala och rumsliga samband mellan den byggda miljö och platsens förutsättningar
3. upprätta ett ritningsunderlag på ett givet stadsrum och genom observationsstudier på plats, med hjälp av grundläggande urbanmorfologiska och byggnadstypologiska begrepp och metoder, analysera ett givet stadsrum från ett holistiskt hållbarhetsperspektiv
4. omgestalta ett stadsrum med utgångspunkt i en urbanmorfologisk och byggnadstypologisk analys och med en medveten arkitektonisk idé kunna redovisa detta med digitala och analoga tekniker i bild och text
5. kritiskt diskutera och reflektera över lämpliga metoder för stadsrumsanalys och vilka aspekter av stadslivet som respektive metod studerar
6. kritiskt reflektera, från ett holistiskt hållbarhetsperspektiv, över konsekvenser för fysisk och social miljö av olika planerings- och gestaltningsförslag och över planeringens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället

• Analys och gestaltningsarbete, genomfört i grupp
• Individuell skriftlig uppgift
• Litteraturseminarium med inlämning av diskussionsunderlag
• Föreläsningar
• Seminarier och övningstillfällen
• Handledning
• Självstudier

• Presentation av analys och gestalningsarbete, genomfört i grupp (3 hp) (UV) (2, 3, 4)
• Individuell skriftlig uppgift (3 hp) (UV) (1, 2, 5, 6)
• Inlämning av diskussionsunderlag och aktivt deltagande i litteraturseminarium (1,5 hp) (UG) (1, 6).

För omexamination av diskussionsunderlag och aktivt deltagande i litteraturseminarium ges möjlighet till skriftlig eller i vissa fall muntlig komplettering.

För betyget godkänd krävs att samtliga examinationsmoment är godkända.
För betyget väl godkänd krävs dessutom att Presentation av analys och gestaltningsarbete och Individuell skriftlig uppgift är väl godkända.

• About-de Chastenet, C., Belziti, D., Bessis, B., Haucheux, F., Le Sceller, T., Monaco, F-X., & Pech, P. (2016). The French eco-neighbourhood evaluation model: Contributions to sustainable city making and to the evolution of urban practices. Journal of Environmental Management, 176, 69-78.
• Arts, J. & Morrison-Saunders, A. (Eds.) (senaste upplagan). Assessing Impact: Handbook of EIA and SEA Follow-Up. Taylor & Francis.
• Burns, C. & Kahn, A. (senaste upplagan). Site Matters – Design Concepts, Histories, and Strategies. Routledge, London.
• Crichton, D. (senaste upplagan). The risk triangle. Natural Disaster Management, 102-103.
• Dovey, K. (senaste upplagan). Urban Design Thinking – A Conceptual Toolkit. Bloomsbury Academic.

Kompletterande vetenskapliga artiklar tillhandahålles elektroniskt.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.