Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: PY603G Pedagogik: Vetenskaplig metod (genomgången)

Kursen ingår i masterprogrammet Pedagogik och yrkeskunnande.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sina kunskaper om yrkesutbildning i en internationell kontext. Kursen syftar vidare till studenten ska utveckla kunskaper om policy- och styrningsfrågor rörande yrkesutbildning.

I kursen beskrivs och belyses olika organisationer, branscher, policyaktörer och dessas påverkan på yrkesutbildningens styrning, organisering och genomförande i ett internationellt perspektiv. Vidare fokuserar kursen olika möjligheter att teoretisera policyfrågor.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera internationella policyaktörer och deras betydelse för yrkesutbildning
2. beskriva och problematisera styrningen av yrkesutbildning
3. diskutera läroplansteoretiska frågor i ett yrkesdidaktiskt perspektiv

Föreläsning, seminarier och studiebesök.

Samtliga mål examineras i form av ett paper och muntlig presentation.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Allais, Stephanie (2017). Labour market outcomes of national qualifications frameworks in six countries. Journal of Education and Work. 30(5), pp. 457-470. (13 s)

Allais, Stephanie, Marock, Carmel, and Ngcwangu, Siphelo (2017), Planning, Plumbing, or Posturing? Explaining the weakness of human resource development structures and policies in South Africa. Journal of Education and Work. 30(1), pp.13-25. (22 s)

Johansson, Maria C. (2019). The institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge: The case of admission into Vocational Teacher Education in Sweden. Diss. Växjö: Linnaeus University Press. (200 s)

Ozga, Jenny (2012). Governing knowledge: data, inspection and education policy in Europe. *Globalisation, Societies and Education,*10(4), 439-455. (16 s)

Sjöstrand Öhrfelt, Magdalena (2019). Export och import av den svenska förskolemodellen via transnationell utbildningspolicy. Utbildning & Demokrati–tidskrift för didaktik och utbildningspolitk, 28(1), 29-53. (24 s)

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik(2. uppl.). Malmö: Gleerup Utbildning AB. (200 s)

Litteratur som väljs i samråd med lärare kan tillkomma,

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.