Behörighetskrav

Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Huvudområde

HSKRL Kriminologi

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi termin 3 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Innehåll

Syftet med kursen är att introducera studenten till den viktimologiska disciplinen (studiet av brottsoffer), ett växande specialiseringsområde inom det kriminologiska fältet. Kursen syftar även till att utveckla studentens kunskaper om teorier och metoder applicerade inom det viktimologiska fältet.

Kursen adresserar viktimologi som forskningsfält, internationellt och i Sverige. Ämnen såsom viktimologins historia, viktimologiska teorier, konsekvenser av utsatthet för brott, trauman och rädsla för brott kommer att inkluderas i kursinnehållet. Centrala begrepp och definitioner diskuteras, såväl som förklaringsmodeller samt metoder som används för att studera utsatthet för brott och vård och behandling av trauman, med särskild fokus på särskilt utsatta grupper. Karaktärisering av olika brottsoffergrupper diskuteras såväl som etiska överväganden som uppkommer vid studier av utsatthet för brott.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. kritiskt applicera begrepp och förklaringsmodeller till utsatthet för brott,
2. redogöra för metodologiska utmaningarna relaterade till studiet av utsatthet för brott, och
3. analysera konsekvenser av utsatthet för brott för individer, grupper och lokalsamhället.

Arbetsformer

Arbetsformerna utgörs av föreläsningar och studentaktiva lärandeaktiviteter baserade på de teman som kursen täcker. Föreläsningar och studentaktiva lärandeaktiviteter kan organiseras på olika sätt beroende på kursinnehållets karaktär och pedagogiska överväganden. Studenten förväntas vara bekant med kurslitteraturen inför varje föreläsning.

Arbetsformerna är utformade för att stödja studenternas arbete med att uppnå lärandemål 1–3 genom ett kritiskt förhållningssätt till begrepp, förklaringsmodeller, empirisk forskning och metodologiska frågor med anknytning till utsatthet för brott. Genom föreläsningar och diskussioner utvecklar studenterna sin förmåga att kritiskt tillämpa teoretiska perspektiv, analysera konsekvenser av utsatthet samt redogöra för metodologiska utmaningar inom forskning om utsatthet.

Bedömningsformer

Lärandemål 1–3 examineras genom en individuell skriftlig salstentamen.

Fokus vid bedömning är studentens förmåga att kritiskt applicera begrepp och förklaringsmodeller till utsatthet för brott, redogöra för metodologiska utmaningar relaterade till studiet av utsatthet för brott, och analysera konsekvenser av utsatthet för brott för individer, grupper och lokalsamhället.

För betyget godkänt på kursen (C-E) krävs godkänt på den individuella skriftliga salstentamen. För betyget väl godkänt (A-B) krävs väl godkänt på den individuella skriftliga salstentamen. Bedömningskriterier för examinationsuppgiften lämnas ut i samband med kursintroduktionen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Kurslitteratur och övriga läromedel

Anderson E, (2008) Code of the street. In: Frampton M L, Lopez I H, Simon J, (Eds) After the war on crime: Race, democracy, and a new reconstruction. New York University Press. 15 sid.

Britt C L, (2001) Health Consequences of Criminal Victimization. International Review of Victimology, 8(1), 63-73. 10 sid.

Christie N, (2018) The ideal victim. In: Duggan M, (Red) Revisiting the 'Ideal Victim'. Policy Press. 14 sid.

Clark J J, Walker R, (2011) Research ethics in victimization studies: widening the lens. Violence against women, 17(12), 1489–1508.19 sid.

European Institute for Gender Equality, (2014) Estimating the costs of gender-based violence in the European Union. 123 sid.

Garofalo J, (1986) Lifestyles and Victimization: an Update. In: Fattah E A, (Red) From Crime Policy to Victim Policy. Palgrave Macmillan. 20 sid.

Groenhuijsen M, (2014) The development of international policy in relation to victims of crime. International Review of Victimology, 20, 31-48. 17 sid.

Herman J L, (1994) Trauma and recovery: The aftermath of violence – from domestic abuse to political terror. Pandora. 292 sid.

Liamputtong P, (2007) Researching the vulnerable. A guide to sensitive research methods. Sage Publications Ltd. 256 sid.

Potter H, (2013) Intersectional Criminology: Interrogating Identity and Power in Criminological Research and Theory. Critical Criminology, 21(3), 305-318. 13 sid.

Shapland J, Hall M, (2007) What do we know about the effects of crime on victims? International Review of Victimology,14, 175-217. 42 sid.

Walklate S, (2017) Handbook of victims and victimology (2nd edition). Routledge. 394 sid.

Van Wijk J, (2013) Who is the ‘little old lady’ of international crimes? Nils Christie’s concept of the ideal victim reinterpreted. International Review of Victimology, 19(2), 159–179. 20 sid.

Ytterligare artiklar ur vetenskapliga tidskrifter och/eller bokkapitel tillkommer, ca 500 sid.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.