Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi i termin 3 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Syftet med kursen är att studenterna ska utveckla kunskap om utvärderingsmetodik och brottsprevention. Särskild fokus tilldelas utvärderingsmetoder som används för att etablera evidensbasen för brottspreventiva åtgärder och program, riktade mot individer och/eller miljöer, och preventiva åtgärder och program med praktisk relevans för hälso- och sjukvården, socialtjänsten, rättspsykiatrin, kriminalvården, polisen och andra aktörer relevanta för det kriminologiska fältet. Kursen syftar till att öka studenters förmåga att kritisk bedöma effekter av brottsreducerande åtgärder, och kritisk analysera befintliga utvärderingar av dessa åtgärder, så väl till hur brottsprevention kan bidra till utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle.

Kursen är indelad i två delvis överlappande sektioner där fokus i den första är brottsprevention. I den första sektionen fokuserar på den teoretiska och empiriska grunden för samtida brottspreventiva strategier, åtgärder, vård och behandlingsprogram samt dess praktiska genomförbarhet. Definitioner av relevanta begrepp och dess inbördes relation kommer att diskuteras och exemplifieras med nationell och internationell forskning. Den andra sektionen fokuserar på utvärderingsmetodik, där olika utvärderingsmetoder och utvärderingsdesigner introduceras. Flera exempel på klassiska utvärderingar bedöms utifrån dess design och genomförande, inklusive utvärderingar av vård och behandlingsprogram, interventioner, projekt och organisatoriska förändringar. Betoningen ligger på design och metodologi som är praktisk och applicerbar inom kriminologiskt relevanta organisationer såsom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, rättspsykiatrin, kriminalvården och polisen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriva den teoretiska grunden för brottsprevention,
2. analysera brottspreventiva strategier och åtgärder,
3. beskriva och differentiera mellan olika utvärderingsmetoder,
4. kritiskt bedöma befintliga utvärderingar inom kriminologin, och
5. utforma ett utvärderingsprojekt av kriminologisk relevans

Undervisningen sker i form av föreläsningar (lärandemål 1-5), seminarier och självständiga studier (lärandemål 1-5) och ett obligatoriskt seminarium som inkluderar muntlig presentation och diskussion av utvärderingsprojektet (lärandemål 5).

Bedömning av studentens prestationer sker utifrån att studenterna genomför ett gruppbaserat utvärderingsprojekt och en muntlig presentation av projektet (lärandemål 1-5). Fokus för bedömning i det gruppbaserade utvärderingsprojektet och den muntliga presentationen är studentens förmåga att beskriva, kritisk bedöma, applicera förvärvade kunskaper från kursen, och utforma ett kriminologiskt utvärderingsprojekt (lärandemål 1-5) Den individuella insatsen bedöms genom att studenterna under kursen för loggbok som beskriver varje students insats i det gemensamma arbetet. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera med en individuell skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator.
För betyget Godkänd (C, D eller E) på kursen krävs att studenten har godkänt betyg på samtliga examinerande och obligatoriska moment. För betyget Väl godkänd (A och B) krävs att samtliga examinerande moment karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Sektion 1 – brottsprevention

Armitage R, (2016 [2008]) Crime prevention through environmental design. In: R. Wortley and M. Townsley (Eds.) Environmental Criminology and Crime Analysis, Crime Science Series, New York: Routledge. 720-731.

Barnes JC, TenEyck MF, Pratt TC, Cullen FT, (2019) How Powerful is the Evidence in Criminology? On Whether We Should Fear a Coming Crisis of Confidence. Justice Quarterly, 1-27. 27 s.

Braga AA, Weisburd D, Turchan B, (2018) Focused deterrence strategies and crime control: An updated systematic review and meta-analysis of the empirical evidence, Criminology & Public Policy, 17(1): 205-250. 45 s.

Domínguez P, Raphael S, (2015) The role of the cost-of-crime literature in bridging the gap between social science research and policy making: Potentials and limitations. Criminology & Public Policy, 14(4): 589-632. 43 s.

Guerette RT, (2009) Pull, Push, and Expansion of Situational Crime Prevention Evaluation: An Appraisal of Thirty-Seven Years of Research. Crime Prevention Studies, vol. 24: 29-58. 29 s.

Piza E L, Welsh BC, Farrington DP, Thomas A L, (2019) CCTV surveillance for crime prevention A 40-year systematic review with meta-analysis. Criminology & Public Policy, pp. 135-159. 24 s.

Polaschek D L L, (2018) Treatment outcome evaluations: How do we know what works? In D L L Polaschek A, Day C, Hollin R, (Eds.) The Handbook of Correctional Psychology. Chichester: Wiley. 32 s.

Savolainen J, (2005) Think Nationally, Act Locally: The Municipal-level Effects of the National Crime Prevention Program in Finland. European Journal on Criminal Policy and Research, 11:175-191. 16 s.

Scott MS, (2017) Focused deterrence of high-risk individuals, Response Guide No. 13, Center for Problem-Oriented Policing. 1-35.

Tilley N, (2009) Crime prevention. New York: Willan Publishing. 224 s.

Tilley N, (2006) Knowing and Doing: Guidance and Good Practice in Crime Prevention. Crime Prevention Studies, 20: 217-252. 35 s.

Welsh BC, Farrington DP, (2012) The Oxford handbook of crime prevention. Oxford: University Press. 560 s.

Wikström P-OH, Treiber K, (2017) Beyond risk factors: an analytical approach to crime prevention. In B. Teasdale & M.S. Bradley (Eds.), Preventing crime and violence (pp. 73–87). Cham: Springer International Publishing. 15 s.

Wikström P-O, (2007) Doing Without Knowing. Common Pitfalls in Crime Prevention. I: Farrell G, Bowers K, Johnson S, Townsley M, (eds.). Imagination for Crime Prevention: Essays in Honour of Ken Pease. Monsey, N.Y.: Criminal Justice Press. 22 s.

Wortley R, (2016 [2008]) Situational precipitators of crime. In: R. Wortley and M. Townsley (Eds.) Environmental Criminology and Crime Analysis. Crime Science Series, New York: Routledge, pp.: 62-86. 24 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 200 s.

Sektion 2 – utvärderingsmetodik

Campbell DT, Stanley J, (1963) Experimental and Quasi-Experimental Designs for Research. Handbook of Research on Teaching. Houghton Mifflin Company. 71 s.

Eck JE, (2002) Learning from Experience in Problem-Oriented Policing and Situational Prevention: The Positive Functions of Weak Evaluations and the Negative Functions of Strong Ones, Crime Prevention Studies, vol. 14: 93–117. 24 s.

Eck JE, (2017) Assessing Responses to Problems: Did It Work? An Introduction for Police Problem-Solvers, 2nd ed., Center for Problem-Oriented Policing at Arizona State University. 35 s.

Gerell M, (2016) "Hot Spot Policing With Actively Monitored CCTV Cameras: Does it Reduce Assaults in Public Places?" International Criminal Justice Review, 2, 187-201. 14 s.

Johnson D, Tilley N, Bowers KJ, (2015) Introducing EMMIE: an evidence rating scale to encourage mixed-method crime prevention synthesis reviews. Journal of Experimental Criminology, vol. 11: 459–73. 14 s.

Knutsson J, (1997) Restoring Public Order in a City Park. Crime Prevention Studies, vol. 5:133–151). 18 s.

Lindström P, Svensson R, (1998) Attitudes towards drugs among school youths: An evaluation of the Swedish DARE programme. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, vol. 15(1suppl): 7-23. 16 s.

Parry GJ, Carson-Stevens A, Luff DF, McPherson ME, Goldmann DA, (2013): Recommendations for evaluation of health care improvement initiatives Academic Pediatrics 13: S23– S30. 7 s.

Pawson R, Tilley N, (1997) Realistic Evaluation. London: Sage publications. 250 s.
Rossi P H, Lipsey M W, Henry G T, (2018) Evaluation: A systematic approach. London: Sage publications. 439 s.

Winge S, Knutsson J, (2003) An Evaluation of the CCTV Scheme at Oslo Central Railway Station. Crime Prevention and Community Safety: An International Journal, 5(3):49-59. 10 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.