Grundläggande behörighet + Biologi 2, Kemi 1, Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om ekologiska processer, om samspelet mellan natur, samhälle och människa, samt didaktiska kunskaper om hur man kan främja elevers förståelse för ekologi och hållbar utveckling för att kunna undervisa i ämnet.

Kursens ämnesinnehåll rör växter och algers fotosyntes och uppbyggnad. Vidare behandlas materias kretslopp, där uppbyggnad av organismer och nedbrytning av döda organismer via fotosyntesen respektive cellandningen är viktiga processer. Energins betydelse för ekosystems existens och energins omvandlingar vävs in. Andra begrepp som behandlas är näringskedja, näringsväv, succession och biologisk mångfald samt typiska arter för svenska ekosystem. Evolution och evolutionsprocessen introduceras. Ovanstående relateras till samspelet mellan natur, samhälle och människa under olika tidsperioder samt med koppling till bl a ekosystemtjänster, hållbar utveckling, jordbruk och urban ekologi.

Kursens pedagogiska och didaktiska innehåll rör undervisningsplanering i vilken uteundervisning och naturvetenskaplig forskningsmetodik, styrdokument, och begreppsförståelse problematiseras. Språket i samtal, och facklitteratur samt dess betydelse för kunskapsutveckling behandlas.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för växter och algers fotosyntes och uppbyggnad samt kunna använda digitala mätinstrument i undervisningssammanhang
2. urskilja, exemplifiera och diskutera begreppen materia och energi i ett ekologiskt sammanhang
3. kommunicera ekosystems struktur, utreda de grundläggande villkor enligt vilka ekosystem existerar samt ge exempel på arter i skandinaviska ekosystem
4. diskutera hur naturresurser nyttjas och utnyttjats i samspel mellan natur, människa och samhälle under olika tidsperioder samt kunna dra slutsatser om vad detta innebär ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv
5. ge exempel på och problematisera kunskapsframväxt inom naturvetenskaplig forskning
6. kritiskt diskutera betydelsen av uteundervisning för kunskapsutvecklingen i biologi
7. reflektera över språkets betydelse för lärande i biologi samt visa exempel på hur en medveten språk- och kunskapsutvecklande undervisning i ekologi kan se ut

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av exkursioner, laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp och individuellt mm.

I kursen ingår obligatoriska moment. Samtliga seminarier och praktiska moment är obligatoriska.

Prov 1: Skriftlig Salstentamen (Written Sit-in Examination), 11 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 3 och 4.

Prov 2: Muntlig och skriftlig presentation (Oral and Written Presentation), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 5, 6 och 7.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ideland, Malin (2012) Naturvetenskapens kultur. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s) Tillgänglig via internet.

Kindenberg, Björn & Wiksten, Maria (2017). Språkutvecklande NO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Natur & Kultur (214 s)

Nelson, Johan (2012) Naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s) Tillgänglig via internet.

Nygård Larsson, Pia (2015). NO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 4. Läslyftet. Skolverket. Tillgänglig via internet. (14 s)

Pleijel, Håkan (2022) Ekologi. En introduktion. Gleerups (240 s)

Utöver ovanstående tillkommer litteratur från olika kompletterande källor motsvarande ca 300 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.