Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske, psykolog- eller läkarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program.

Kursen ingår i termin 2 i mastersprogrammet i sexologi.

Kursen ger kunskap om sexuell mångfald i dagens samhälle. Under kursen diskuteras hur människors sexualitet påverkas av samhällsförändringar såsom globalisering, individualisering, sekularisering, digitalisering men också av religion och kultur. Kursen behandlar begrepp och teorier om sexuell mångfald vilka kan tillämpas för att belysa och förstå olika samhälleliga kontexters och sociala gemenskapers betydelse för människors sexuella praktiker, sexuella identiteter och sexuella livsstilar. Under kursen diskuteras bemötande, olika redskap och modeller som kan användas i samtal, vård eller andra människobehandlande situationer.

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna

1. redogöra för hur samhällsförändringar påverkar människors sexualitet,
2. analysera och diskutera hur sexuell mångfald kommer till uttryck på makro-, meso- och mikronivå, och
3. praktisera bemötande utifrån kunskap om sexuell mångfald i en sexologisk behandlande- och/eller rådgivande yrkesroll.

Undervisningen bedrivs i form av obligatoriska föreläsningar, seminarier, projektarbete och samtalsövning/rollspel samt enskilda studier. Lärandemål 1-3 uppnås genom samtliga arbetsformer. Vid seminarier sker diskussioner i såväl mindre grupper som i helgrupp. Dessutom uppnås lärandemålen genom ett projektarbete som genomförs i grupp och som redovisas för övriga kurskamrater vid ett seminarium, vilket i sig innebär kunskapsutbyte. I samtliga kursuppgifter tillämpas kurslitteratur och även annan vetenskaplig litteratur av relevans för arbetet.

Lärandemål 1-3 examineras genom individuell skriftlig examination, projektarbete, samtalsövning/rollspel samt aktivt deltagande vid seminarier. Seminarierna examineras muntligt individuellt och bedömningen fokuserar på aktivt deltagande med förmåga att kunna reflektera kring seminarieinnehållet. Bedömningsgrund för den individuella skriftliga examinationen och projektarbetet utgörs av förmågan att kunna redogöra för, diskutera och analysera ett eget valt tema utifrån begrepp och teorier som presenteras på kursen. Projektarbetet, seminarierna och samtalsövning/rollspel betygssätts med G/U. Individuell skriftlig examination betygssätts med VG/G/U. Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För godkänt på hela kursen krävs godkänt på projektarbetet, seminarierna, samtalsövning/rollspelsövning och minst godkänt på den individuell skriftlig examinationen. För väl godkänt på hela kursen krävs dessutom väl godkänt på den individuella skriftliga examinationen.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schema.

Andersson C, Carlström C, (2022) Swedish poly utopia: Dreams, revolutions and crushed hopes. Sexualities https://doi.org/10.1177/13634607211056887

Andersson C, (2022) Drawing the line at infidelity: negotiating relationship morality in a Swedish context of consensual non-monogamy, Journal of Social and Personal Relationships, 39(7), 1917-1933 (16 s.).

Andersson C, Carlström C, (2021) Polyamorous Parenthood – Kinder, Gender and Morality, i Close Relations: Family, Kinship and Beyond / [ed] H Wahlström Henriksson; K Goedecke, New York: Springer, 2021, s. 139-153 (14 s.)

Annon J, (1976) The PLISSIT Model: a proposed conceptual scheme for the behavioural treatment of sexual problems. Journal of Sex Education and Therapy, 2(1): 1–15. (15 s.)

Bengtsson J, Bolander E, (2020) Strategies for inclusion and equality–‘norm-critical’sex education in Sweden. Sex Education, 20(2), 154-169.

Berger Maurits S, (2018): “Understanding Sharia in the West”. Journal of Law, Religion and State, 6, sid 236-273.

Carlström R, Ek S, Gabrielsson S, (2021) ‘Treat me with respect’: transgender persons’ experiences of encounters with healthcare staff. Scandinavian journal of caring sciences, 35(2), 600-607. (7 s.)

Carlström C, (2022) Tensions, Power, and Commitment: LGBTQ and Swedish Free Churches, Lambda Nordica, 27(2), 17-40 (23 s.)

Carlström C, (2019) BDSM - the antithesis of good Swedish sex? Sexualities, Vol. 22, nr 7-8, s. 1164-1181 (17 s.)

Carlström C, (2017) Gender equal BDSM practice: a Swedish paradox?, Psychology & Sexuality, Vol. 8, nr 4, s. 268-279 (11 s.)

Falck F, Frisén L, Dhejne C, Armuand G, (2020) Undergoing pregnancy and childbirth as trans masculine in Sweden: experiencing and dealing with structural discrimination, gender norms and microaggressions in antenatal care, delivery and gender clinics. International journal of transgender health, 22(1-2), 42-53. (11 s.)

Giddens A, (1995), Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Örebro: Nya Doxa. (192 s.)

Hammarström S, Nilsen P, Lindroth M, Stenqvist K, Bernhardsson S, (2019) Identifying young people exposed to or at risk of sexual ill health: pilot implementation of an evidence-informed toolkit (SEXIT) at Swedish youth clinics. European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, 24:1, 45-53. (8 s.)

Johnsdotter S, (2022) Eroticisms in cross-cultural perspective. In (L Watson, C Chambers, B Earp, eds.) The Routledge Handbook of Philosophy of Sex and Sexuality, 20–34. New York: Routledge. (14 s.)

Klittmark S, Garzón M, Andersson E, Wells M B, (2019) LGBTQ competence wanted: LGBTQ parents’ experiences of reproductive health care in Sweden. Scandinavian journal of caring sciences, 33(2), 417-426. (9 s.)

Lantto R, Lundberg T, (2022) (Un)desirable approaches in therapy with Swedish individuals practicing BDSM: client’s perspectives and recommendations for affirmative clinical practices. Psychology & Sexuality, 13(3), 742-755. (13 s.)

Lundberg T, Malmquist A, Wurm M, (2017) HBTQ+ Psykologiska perspektiv och bemötande, Natur & Kultur. (440 s.)

Lundberg T, Malmquist A, Wurm M, (2022) "Jag är inte ensam, det finns andra som jag": Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, s. 315-344, (29 s.)

Schudson Z, van Anders S, (2019). ‘You have to coin new things’: sexual and gender identity discourses in asexual, queer, and/or trans young people’s networked counterpublics. Psychology & Sexuality, 10(4), 354-368. (14 s.)

Tholander M, Tour N, (2020) Lessons in casual sex: Narratives of young Swedish women. Sexuality & Culture, 24(5), 1397-1417. (20 s.)

Weeks J, (2018) Sexual studies and sexual justice. Sexualities, 21(8), 1238-1242. (4 s.)

Aktuella rapporter, vetenskapliga artiklar och texter om ca 300 sidor tillkommer. Till litteraturlistan tillkommer också ett ospecificerat antal sidor som väljs av studenterna själva i relation till den individuella examinationen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.