Minst 90 hp inklusive kurser om minst 60 hp i huvudområdet Medieteknik på G1F-nivå.

Kursen ingår i huvudområdet Medieteknik och ingår i examensfordringarna för kandidatexamen (180 hp) i Medieteknik.

• Grundläggande vetenskapsteori och medieteknikområdets metodologiska grund
• Kvalitativa, kvantitativa, blandade- och digitala metoder
• Problemformulering
• Analys och analysverktyg
• Akademiskt skrivande
• Kritisk granskning
• Prototyputveckling
• Forskningsetik

Kunskap och förståelse

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för olika grundläggande vetenskapsteoretiska utgångspunkter
• redogöra för olika forskningsmetoders tillämpningar och begränsningar
• redogöra för val av forskningsansats i relation till mål, kunskapsbidrag och forskningsetiska ställningstaganden

Färdighet och förmåga

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• kritiskt granska forskningspublikationer med avseende på metod och forskningsdesign
• kritiskt diskutera val av relevanta forskningsmetoder inom medieteknik och analysera olika vetenskapliga, etiska och metodologiska utgångspunkter
• planera och utforma en vetenskaplig studie inom ämnet medieteknik
• motivera och välja tillvägagångssätt för prototyputveckling för olika typer av vetenskapliga studier inom medieteknik
• presentera en forskningsplan muntligt och skriftligt

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• kritiskt förhålla sig till relationerna mellan teorier, metoder, och kunskapskällor av olika slag
• reflektera över egna ställningstaganden i samband med utformning och planering av en vetenskaplig studie
• identifiera situationer där behov av ytterligare kunskap finns, och där den egna kompetensen behöver utvecklas

Föreläsningar, seminarier och workshops, samt enskilt arbete.

Kursen examineras muntligt och skriftligt, inklusive aktivt deltagande på seminarier, genom följande examinationsformer:

• Inlämningsuppgifter (6 hp, UV)
• Seminarier (1,5 hp, UG)

Slutbetyget baseras på inlämningsuppgifterna.

• Backman, J. (2015) Rapporter och uppsatser, 3:e upplagan, Lund: Studentlitteratur.
• Bell, J. (2015) Introduktion till forskningsmetodik, 5:e upplagan, Lund: Studentlitteratur.
• Cresswell, J. W. (2008) Research design: Qualitative, quantitative and mixed methods approaches, London: SAGE Publications Inc.
• Hansson, B. (2011). Skapa vetande: vetenskapsteori från grunden, Lund: Studentlitteratur
• Jarlbrink. J. & Norén, F. (2021). Digitala metoder i humaniora och samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
• Johansson, B., & Ekström, M. (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur.
• Valentine, L. (2013). Prototype: Design and craft in the 21st century. London: Bloomsbury.

Utöver ovanstående kan litteratur i form av artiklar och/eller kompendier tillkomma

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.