Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL210C Svenska och lärande: Litteratur, historia och kulturell identitet (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 7-9.

I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om språklig variation och förändring i Sverige och Norden från omkring 1700 till nutid samt Västerlandets litteraturhistoria från omkring 1700 till omkring 1950. Studenten ska också utveckla sin förmåga att använda äldre texter i en samtida, kulturellt heterogen lärmiljö. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om läroplansteori samt om relationer mellan kunskapssyn och lärande.

Delkurs 1 - Språklig variation och förändring i Sverige och Norden, 9 hp

I delkursen studeras språklig variation och förändring i Sverige och Norden både synkront och diakront från omkring 1700 till nutid. Härvid behandlas också minoritetsspråken. Vidare behandlas metoder för att beskriva och analysera språklig variation och förändring samt teoretiska perspektiv på variation och förändring. Dessutom anläggs didaktiska perspektiv på studiet av och användningen av äldre texter i undervisningen samt konsekvenserna av sociala, språkliga och kulturella mönsters betydelse vid val av innehåll och arbetsformer i undervisning. Härvid fördjupas också frågan om relationen mellan kunskapssyn och lärande.

Delkurs 2 - Litteraturhistoria och undervisning, 9 hp

Delkursen har fokus på litterära texter, huvudsakligen från den västerländska kultursfären, skrivna från omkring 1700 fram till omkring 1950. Ett annat viktigt fokus är kanonbildning som undersöks och granskas kritiskt genom läromedelsanalyser och intervjuer med yrkesverksamma lärare. Härvid blir frågor som rör studiet av äldre svenska texter i ett kulturellt heterogent klassrum relevanta. Dessa frågor sätts också in i ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Delkurs 1

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. beskriva och resonera om språklig variation och förändring i Sverige och i Norden från omkring 1700 till nutid
2. analysera ett urval av äldre nordiska texter i olika genrer mot bakgrund av deras språkhistoriska placering
3. resonera om sambandet mellan å ena sidan språkvariation, å andra sidan språkförändring och kulturell och samhällelig kontext
4. ta ställning till sociala, språkliga och kulturella mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer
5. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val

Delkurs 2

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. analysera och jämföra ett urval av skönlitterära texter mot bakgrund av deras litteraturhistoriska placering, och med stöd av receptionsteori kunna föra utvecklade resonemang om problem och möjligheter med att arbeta med äldre skönlitteratur i undervisningen
2. identifiera, granska och ta ställning till principer som ligger till grund för litterär kanonbildning
3. granska och värdera läromedel i svenska
4. utveckla bedömningsformer för läsning av skönlitteratur med utgångspunkt i styrdokument och teoretiska perspektiv
5. analysera skolans styrdokument utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori

Delkurs 1

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, drama, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Delkurs 2

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, intervju- och dokumentstudier, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Delkurs 1

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Seminarium med dramatiserande delar (Seminar with Elements of Dramatization), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

Vid omprov kan studenten komma att examineras enskilt istället för inom ramen för ett grupparbete.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 2

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 4.

Prov 2: Intervju- och dokumentstudie (Interview and Documentation Study), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 2, 3 och 5).

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 1 - Språklig variation och förändring i Sverige och Norden, 9 hp

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik – vetenskap för lärare (Kapitel 4–6, 8, 9, 12 och 18) (123 s.)

Hårstad, Stian (2016). ”[…] en enkel og saklig innføring i norsk språkhistorie”. Språkhistorie som norskdidaktisk emne – et faghistorisk utsyn. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 9. (17 s.). Tillgänglig via internet.

Hårstad, Stian (2016). Læring om normering. Erafaringer fra et språkhistorie-didaktisk eksperiment i lærerutdanninga. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 10. (16 s.). Tillgänglig via internet.

Josephson, Olle (2013). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur (198 s.)

Pettersson, Gertrud (1996 el. senare).  Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande . Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 2, 7 och 9) (87 s.)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (30 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2013).  Sociolingvistik.  2:a upplagan. Solna: Liber (377 s.)

Torp, Arne (2004). Nordiske sprog i fortid og nutid. I: Sletten, Iben Stampe (red.). Nordens sprog med rødder og fødder. Køpenhavn: Nordisk ministerråd. (25 s.) Tillgänglig via internet.

Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie: Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts (s .7-76) (70 s.)

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (Kapitel 6) (24 s.)

Ett urval av artiklar som väljs i samråd med kursens lärare (ca 200 s.)

Delkurs 2 - Litteraturhistoria och undervisning, 9 hp

Beach, Richard (2011). Teaching literature to adolescents. [electronic resource]. 2nd ed. Routledge. Tillgänglig via Malmö universitets bibliotek (Kapitel 4, 13, 14) (51 s.)

Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 4, 5, 6 och 10) (65 s.)

Bilaga 6 till SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan: förslag till nytt mål- och uppföljningssystem,bilaga 6: Läroplaner och kursplaner i Sverige under 1900-talet - en sammanfattning. Stockholm: Fritzes (20 s.) Tillgänglig via internet.

Broady, Donald (1994). Enligt konstens alla regler. I: Kvinnovetenskaplig tidskriftnr 1 (14 s.). Tillgänglig via internet

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 13 och 17) (37 s.)

Herrnstein Smith, Barbara (1983). Contingencies of Value. Critical Inquiry, vol. 10, nr 1, s. 1-35. Tillhandahålls av kursledaren.

Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (190 s.)

Miall, David S. (2006). Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline. Baltimore:Book History vol:9 (s. 291-311) (20 s.). Tillgänglig via internet.

Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 4, 5, 6 och 7) (110 s.)

Nordisk kvinnolitteraturhistoria I. I Guds namn (1993). Höganäs: Wiken. (eget urval). Tillgänglig via internet

Nordisk kvinnolitteraturhistoria II. Fadershuset (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet

Nordisk kvinnolitteraturhistoria III. Vida världen (1996). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig på internet

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009). Litteraturens historia i Sverige. Femte upplagan. Stockholm: Norstedts (eget urval)

Olsson, Bernt, Algulin, Ingemar & Sahlin, Johan (2015). Litteraturens historia i världen. Sjätte upplagan. Stockholm: Norstedts (eget urval)

Persson, Magnus (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: studentlitteratur (kap. 1 och 4) (48 s.)

Petersson, Margareta. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (eget urval)

Pisa 2015 Assessment and Analytical Framework. Chapter 3 Reading Literacy. OECD (2017) (11 s.). Tillgänglig via internet.

Skolverket (2013). Forskning om skolreformer och deras genomslag. Skolverkets aktuella analyser 2013. Stockholm: Skolverket (18 s.) Tillgänglig via internet.

Språkriktighetsboken. Andra upplagan (2016 [2011]). [Malmö]: NE (s. 7-40) (33 s.)

Thavenius, Jan (1999). Gymnasiets litterära kanon. I: Thavenius, Jan (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (s 119-135) (16 s.)

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (Kapitel 1, 2, 3 och 7) (81 s.)

Williams, Anna (1997). Att skapa litteraturhistoria. I:Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Möklinta: Gidlunds förlag (s 11-48) (37 s)

Skönlitteratur omfattande ca 1200 s väljs i samråd med kursens lärare enligt särskild lista.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.