För behörighet krävs att minst 90 högskolepoäng inom något av programmen Arkitektur, visualisering och kommunikation eller Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering är godkända. Dessutom krävs att följande kurser inom huvudområdet är helt avklarade:

För Arkitektur, visualisering och kommunikation

• BY201C Byggd miljö: Arkitekturens grunder, 20 hp
• BY205B Byggd miljö: Arkitektur och visuell kultur, 10 hp
• BY158C Byggd miljö: Arkitektur och urban form, 15 hp (alternativt BY158B)
• BY207B Byggd miljö: Samtida arkitektur och arkitekturteori, 10 hp
• BY208B Byggd miljö: Strategisk kommunikation och stadsutveckling, 15 hp

För Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering

• BY152C Byggd miljö: Fysisk planering I, 10 hp
• BY154C Byggd miljö: Stadsutveckling, 10 hp
• BY162B Byggd miljö: Människa, vardag och planering, 10hp
• BY252C Byggd miljö: Fysisk planering II, 10 hp
• BY155C Byggd miljö: Planeringsteori och demokratiska processer, 10 hp
• BY158C Byggd miljö: Arkitektur och urban form, 15 hp (alternativt BY158B)
• BY179C Byggd miljö: Urban integration, 10 hp

Ingår i huvudområdet Byggd miljö på nivån 61-90 hp.

Kursen ger en fortsatt orientering i vetenskapsteori, forskningsmetodik och tillämpning av vetenskapliga metoder. Kursens syfte är att ge övning i och fördjupad förståelse för hur vetenskapliga studier inom det tvärvetenskapliga huvudområdet byggd miljö kan utformas och genomföras.

Under kursen utvecklar studenten sin förmåga att kritiskt granska vetenskapliga arbeten inom huvudområdet byggd miljö med fokus på forskningsfrågors utformning, val av forskningsmetod, forskningsetiskt förhållningssätt och vetenskapsteoretisk utgångspunkt. I kursen ska studenterna ta fram ett förslag på forskningsdesign till en vetenskaplig studie inom huvudområdet byggd miljö med ett vetenskapligt och forskningsetiskt förhållningssätt.

Kursen förbereder på så sätt studenten att genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete. Kursen innehåller även moment som behandlar vetenskapsteoretiska och metodologiska diskussioner om hållbarhet, jämställdhet och samhällsbyggnadsprocesser

Kunskap och förståelse

Studenten skall efter avslutad kurs visa kunskap om och förståelse av

1. grundläggande vetenskapsteoretiska utgångspunkter relevanta för byggd miljö

2. olika vetenskapliga metoders tillämpningar och begränsningar

3. forskningsetik och GDPR (General Data Protection Regulation)

Färdighet och förmåga

Studenten skall efter avslutad kurs visa förmåga att

4. förstå och förklara kopplingen mellan teori, forskningsfråga och metodval

5. formulera vetenskapliga frågeställningar

6. kunna välja metod och utforma en forskningsdesign för en vetenskaplig studie inom huvudområdet byggd miljö

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Studenten skall efter avslutad kurs visa förmåga att

7. reflektera över relationen mellan teori och praktik

8. reflektera över förhållandet mellan normer, värdegrunder och teoretiska förhållningssätt i vetenskapliga arbeten

9. reflektera över forskningsetiska frågor och överväganden

Kursen omfattar föreläsningar, övningar och seminarium. Övningarna innehåller moment med både individuellt arbete och grupparbete.

Examinationen består av följande övningar och uppgifter:

• Övning 1, 1 hp (betygsskala UG) (lärandemål 1,2,3, 7)
• Övning 2, 1 hp (betygsskala UG) (lärandemål 4,5,6,7)
• Övning 3, 1 hp (betygsskala UG) (lärandemål 1,2,3,4,7)
• Uppgift 1, 3 hp (betygsskala UV) (lärandemål 2,3,4,5,6,7,8,9)
• Uppgift 2, 4 hp (betygsskala UV) (lärandemål 2,3,4,5,6,7, 8, 9)

Uppgift 1 består av en skrivuppgift som genomförs indidivuellt.

Uppgift 2 består av en skrivuppgift som genomförs individuellt eller i par.

För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinationer är godkända.

För betyget väl godkänd krävs dessutom väl godkänd på både uppgift 1 och uppgift 2.

• Booth, W. C., Colomb, G. G., Williams, J. M., Bizup, J. & Fitzgerald, W. T. (senaste upplagan). Forskning och skrivande: konsten att skriva enkelt och effektivt. Andra upplagan. Studentlitteratur, Lund. (Ett till två kapitel.)
• Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (senaste upplagan). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Wolters Kluwer, Stockholm. (Ett till två kapitel)
• Grønmo, S. (senaste upplagan). Social research methods: qualitative, quantitative and mixed methods approaches. Third edition. Sage, Thousand Oaks.
• Groat, L. & Wang, D. (senaste upplagan). Architectural Research Methods. John Wiley and Sons, Hoboken.
• Johannessen, A., Tufte, P. A. & Christoffersen, L. (senaste upplagan). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 2. Liber, Stockholm. (Ett till två kapitel)
• Kvale, S. (senaste upplagan). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. (Ett till två kapitel)
• Patel, R. & Davidson, B. (senaste upplagan). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB, Lund. (Ett till två kapitel)
• Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (senaste upplagan). Att skriva en bra uppsats. Liber, Stockholm.
• Thurén, T. (senaste upplagan). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, Stockholm.
• Ward, K. (senaste upplagan). Researching the City. Sage Publications, Thousand Oaks. (Ett till två kapitel)
• Yin, R. K. (senast upplagan). Fallstudier: design och genomförande. Liber, Stockholm. (Ett till två kapitel)
• Ett urval av vetenskapliga artiklar och bokkapitel.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.