Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog- eller läkarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program.

Kursen ingår i termin 3 i masterprogrammet i sexologi.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt sexuellt hälsofrämjande arbete med utgångspunkt i såväl lokalt som globalt perspektiv. I kursen behandlas och belyses centrala begrepp och forskning som berör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i relation till olika gruppers levnadsvillkor. Vidare presenterar kursen sexuellt hälsofrämjande arbete och dess koppling till hållbar utveckling, samt teorier, modeller och redskap för att arbeta med rådgivning, information och prevention med olika målgrupper i olika kontexter. Kursen innehåller även praktiska moment där studenter får träna i sexuellt hälsofrämjande arbete och analysera utmaningar relaterat till olika lokala och globala aspekter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och analysera sexuellt hälsofrämjande arbete lokalt och globalt,
2. kritiskt reflektera kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ur ett lokalt och globalt perspektiv och i relation till olika gruppers levnadsvillkor,
3. redogöra för och tillämpa preventivt och rådgivande arbete inom sexualitetsområdet, och
4. kritiskt reflektera över sexuellt hälsofrämjande arbete i relation till egen yrkesroll och hållbar utveckling.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Lärandemål 1–3 uppnås genom bearbetning av kurslitteratur samt självvald litteratur, aktivt deltagande på föreläsningar och obligatoriska seminarier. Lärandemål 4 uppnås genom aktivt deltagande i mindre grupper.

Lärandemål 1–3 examineras skriftligt i form av en individuell skriftlig examination. I fokus för bedömningen står studentens förmåga att kritiskt kunna reflektera kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, analysera sexuellt hälsofrämjande arbete lokalt och globalt samt redogöra för och tillämpa preventivt och rådgivande arbete inom sexualitetsområdet. Lärandemål 4 examineras muntligt individuellt i mindre grupper. Fokus vid bedömning är studenternas förmåga att kritiskt kunna reflektera över hälsofrämjande arbete i relation till såväl egen yrkesroll som till hållbar utveckling.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För att få betyget Godkänd på kursen krävs att studenten genomfört samtliga obligatoriska delar samt fått Godkänt på den individuella skriftliga samt muntliga examinationen. För betyget Väl Godkänd på kursen krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella skriftliga examinationen. Betygskriterier specificeras i studiehandledningen.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Arvidsson A, Johnsdotter S, Essén B, (2015) Views of Swedish commissioning parents relating to the exploitation discourse in using transnational surrogacy. PLoS ONE 10(5), e0126518. (12 s.)

Collumbien M, Data J, Davis B, Wellings K, (2012) Structural influences on sexual health. I: Wellings K, Mitchell M, Collumbien M, (Red.) Sexual health. A public health perspective. Open university press. 114–124. (11 s.)

Folkhälsomyndigheten, (2023) Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige. Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033. (54 s.)

Folkhälsomyndigheten, (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. (Utvalda delar, cirka 40 s.)

Hammarström S, Nilsen P, Lindroth M, Stenqvist K, Bernhardsson S, (2019) Identifying young people exposed to or at risk of sexual ill health: pilot implementation of an evidence-informed toolkit (SEXIT) at Swedish youth clinics. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 24(1), 45–53. (8 s.)

Löfgren-Mårtenson, (2021) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter: nationella och internationella perspektiv. I: P Ouis. Sexualitet och migration i välfärdsarbete. Lund: Studentlitteratur. s. 61–74Starrs AM, Ezeh AC, Barker G, Basu A, Bertrand JT, Blum R, Coll-Seck AM, Grover A, Laski L, Roa M, Sathar ZA, Say L, Serour GI, Singh S, Stenberg K, Temmerman M, Biddlecom A, Popinchalk A, Summers C, Ashford LS, (2018) Accelerate progress—sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher–Lancet Commission. The Lancet, 391(10140), 2642–2692. (51 s.)

Utrikesdepartementet, (2006) Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet, Utrikesdepartementet. (30 s.)

United Nations, (2018) Sustainable Development Goals (17 s).

World Health Organization, (2015) Sexual health, human rights and the law. (49 s.)

World Health Organization, (2016) Action Plan for Sexual and Reproductive Health. Towards achieving the 2030 Agenda for Sustainable Development in Europe – leaving no one behind. (25 s.)

Rapporter och vetenskapliga artiklar på upp till 200 sidor kan tillkomma. Till litteraturlistan tillkommer också ett ospecificerat antal sidor som väljs av studenterna själva i relation till den individuella examinationen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.