För tillträde till kursen krävs godkända resultat i programkurserna under termin 1-4, 120 hp.

Nivå 61-90 hp, kursen är valbar och ingår i programmets femte termin.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar sina kunskaper inom huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap med särskild inriktning mot laboratoriemedicinsk diagnostik.

Kursen består av 5 moment:

Moment 1 Immunologisk och hematologisk laboratoriemetodik, 6 hp
I momentet behandlas teoretiska och praktiska moment inom immunologisk och hematologisk laboratoriemetodik. Hematologin innefattar morfologisk diagnostik av myeloida och lymfoida maligniteter med ljusmikroskopi och bildanalys. De immunologiska metodikerna innefattar olika metoder för analys av antikroppar och antigen som används för immundiagnostik, exempelvis enzymkopplad immunadsorberande analys (ELISA), flödescytometri och immunhistokemi. Detektionssystem som är fluorescensbaserade, enzymatiska och kromogena kommer att användas.

Moment 2 Histopatologisk och cytologisk laboratoriemetodik, 3,5 hp
I momentet behandlas praktiska moment inom histopatologisk och cytologisk laboratoriemetodik. Histopatologi innefattar morfologisk diagnostik av organ- och vävnadsförändringars utseende vid specifika sjukdomstillstånd med ljusmikroskopi. De morfologiska metodikerna innefattar inbäddning, paraffinsnittningsteknik samt påvisande av olika celltyper, vävnadsstrukturer och pigment i vävnadssnitt genom olika kromogena metoder. Cytologi innefattar tillämpning av diagnostisk cytologi för att bedöma morfologin vid benigna- och maligna tillstånd hos celler av olika organsystem genom ljusmikroskopi.

Moment 3 Mikrobiologisk laboratoriemetodik, 3,5 hp
I detta moment behandlas såväl teoretisk som praktiska moment inom mikrobiologisk laboratoriemetodik. De mikrobiologiska metodikerna innefattar genomgång av provtagning och provtagningmaterial, sterilteknik, kunskap om odlingsmedier samt laborativa analysmetoder för mikroorganismers identifiering. Vidare diskuteras olika antibiotikas verkningssätt på mikroorganismer samt den ökande globala resistensutvecklingen.

Moment 4 Molekylärbiologisk laboratoriemetodik, 3,5 hp
I detta moment behandlas såväl teoretiska som praktiska moment inom molekylärbiologisk laboratoriemetodik och innefattar genomgång av extraktion av nukleinsyror, PCR amplifiering och sekvenseringsanalys för diagnostiska ändamål samt bioinformatisk analys.

Moment 5 Laboratoriemedicinsk kvalitetssäkring, 1,5 hp
Momentet behandlar kvalitetssystem, kvalitetssäkring och dess betydelse för en korrekt medicinsk diagnostik och validering av metoder inom laboratoriemedicin

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Moment 1 Immunologisk och hematologisk laboratoriemetodik, 6 hp
1. redogöra för och tillämpa immunologiska tekniker som används inom klinisk diagnostik,
2. kunna identifiera omogna myeloida och lymfoida celler i perifert blod, och
3. bearbeta, kritiskt granska och sammanställa erhållna analysresultat.

Moment 2 Histopatologisk och cytologisk laboratoriemetodik, 3,5 hp
4. redogöra för och tillämpa histokemiska- och cytologiska tekniker som används inom kliniska laboratorier, och
5. granska erhållna resultat samt analysera och beskriva patologiska förändringar på cell- och vävnadsnivå vid vanligt förekommande sjukdomstillstånd i människans organ.

Moment 3 Mikrobiologisk laboratoriemetodik, 3,5 hp
6. redogöra för mikrobiologisk provtagning och mikrobiologisk systematik,
7. planera och tillämpa mikrobiologiska metodiker som används vid kliniska laboratorier, och
8. granska analyser och erhållna resultat från mikrobiologiska metodiker samt koppla dessa till ett kliniskt sammanhang.

Moment 4 Molekylärbiologisk laboratoriemetodik, 3,5 hp
9. redogöra för molekylärbiologiska metodiker och deras tillämpningar,
10. praktiskt genomföra molekylärbiologiska laborativa moment, tolka resultat och utforma skriftlig redogörelse, och
11. använda molekylärbiologiska databaser och kunna analysera data med hjälp av dessa.

Moment 5 Laboratoriemedicinsk kvalitetssäkring, 1,5 hp
12. redogöra för kvalitetsarbete samt reflektera över avvikelser och kvalitetssäkringsmetoder inom laboratoriemetodik, och
13. redogöra för metodutprövning och dokumentation av mätmetoder.

Samtliga arbetsformer syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion.

Arbetsformerna med koppling till samtliga lärandemål består av laborationer, föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Förberedelser inför laborationer och efterföljande laborationsrapport genomförs kopplat till lärandemål 1-11. För att uppnå lärandemål 12-13 granskar studenten aktuellt regelverk, riktlinjer och rekommendationer för kvalitetssäkring och bedömer dessa ihop med kursens laborativa moment. Närvaro är obligatorisk vid laborationer och seminarier. Nätbaserade och digitala undervisningsmoment förekommer också för att koppla till både teoretiska och praktiska delar.

Prestation vid laborationer, inlämningsuppgifter, praktiska examinationer samt muntlig examination utgör underlag för bedömning. Bedömning av lärandemål 1, 4 och 9 sker utifrån studentens prestation vid en individuell muntlig examination. Fokus vid bedömningen är studentens förmåga att redogöra för laboratoriemedicinska metodologiska principer inom kursens olika moment, deras svagheter och styrkor samt eventuell koppling till fysiologiska och patofysiologiska principer. Bedömning av lärandemål 1, 3-5, 10-11 sker utifrån studentens laborativa prestationer och från flera individuella laborationsredogörelser. Fokus för bedömningen är ett systematisk, noggrant och säkert praktiskt handhavande samt förståelse mellan teori och praktik. Bedömning av lärandemål 2, 6-8 sker utifrån studentens laborativa prestationer och från en individuell kombinerad praktisk och teoretisk examination (lärandemål 6-8). Fokus för bedömningen är ett systematisk, noggrant och säkert praktiskt handhavande samt förståelse mellan teori och praktik.

Bedömning av lärandemål 12-13 examineras individuellt vid ett muntligt seminarium. Fokus för bedömning är teoretisk grundad argumentation och kritisk reflektion i redogörelserna av säkerhet och kvalitet vid praktiskt laboratoriearbete och utveckling av laboratoriemedicinsk metodik.

Vid frånvaro vid laborationer och praktisk examination ska student genomföra ny laboration eller praktisk examination enligt beslut av examinator. Eventuell frånvaro vid övriga obligatoriska undervisningsmoment kompletteras enligt beslut av examinator, genom skriftliga inlämningsuppgifter.

Betyg på hela kursen
För att erhålla betyget G på kursen ska den laborativa färdigheten bedömas som god, praktiska examinationer (Moment 1 och 3) och alla laborationsrapporter ska vara godkända. Dessutom ska den muntliga examinationen i moment 1, 2, 4 samt 5 vara godkända.

För att erhålla betyget VG på kursen krävs dessutom att den muntliga examinationen i moment 1, 2 och 4 samt den praktiska examinationen i moment 3 har bedömts som väl godkända.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Brauner A, Arvidson S, Blomberg J, Castor B, Falk K, Kärre K, Linde A, Thelestam M, (2019 upplaga 1:4) Medicinsk mikrobiologi och immunologi. Studentlitteratur, Lund. Ca 450 s av 824.

Saunders, Carson FL. (2020) Histotechnology- a self-instructional text. Chicago: ASCP Press, American Society of Clinical Pathologists. 400 s.

Truedsson L, (red) (2012) Klinisk immunologi. Studentlitteratur, Lund. 150 s.

Wilson K, Walker J, (2018) Principles and Techniques of Biochemistry and Molecular Biology. Cambridge, University Press. 200 s.

Vetenskapliga artiklar, kompendium och laborationshandledningar tillkommer. Ca 50 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.