Kandidatexamen inom samhällsvetenskap, samt Engelska 6

Kursen ingår i huvudområdet Statsvetenskap på nivå 91-120 hp och kan ingå i en magisterexamen med huvudområdet Statsvetenskap.

Vilka är de anspråk och utmaningar som kulturell pluralism innebär? Vilka är de huvudsakliga teoretiska ståndpunkterna om kulturell pluralism och hur kommer dessa till uttryck i politik och policy?

Kursen handlar om dessa frågor genom att ta sig an den numera stora och mångfaldiga litteraturen om mångkulturalism, som rör hur politiska organ bör hantera minoritetsgruppers krav på erkännande, inklusion, jämlikhet, autonomi och självstyre. Efter analys av denna litteratur fokuserar kursen på empiriska och politiska aspekter av pluralism. Den huvudsakliga fråga som kursen handlar om är hur stater och samhällen förändras genom en ökad mångfald, vilket i sin tur öppnar för en rad mer specifika frågor, såsom förhållandet mellan mångfald och social välfärd, politiska processer i parlament och andra politiska organ, konstitutionalism, nationell identitet och integrationspolitik.

Kunskaper och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten visa kunskap och förståelse om:

• Historiska och samtida processer som bidrar till ökad mångfald i moderna samhällen och förhållandena mellan internationell migration, medborgarskap och integrationspolicyer
• Teoretiska perspektiv på mångkulturalism och staters sätt att hantera mångkulturalism;
• Metodologiska ansatser av betydelse för studiet av policyrelevanta frågor.

Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att:

• Jämföra olika teoretiska ståndpunkter för att därigenom nå en grundligare och mera komplex förståelse av olika sätt att tänka om pluralism;
• Använda teoretiska begrepp på empiriska fenomen för att därigenom utveckla sin förmåga att diskutera olika sätt att hantera praktiska frågor med avseende på mångfald samt att argumentera för och emot pluralism.

Värderingsförmågor och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att:

• Utvärdera information och policyer om pluralism på ett vetenskapligt sätt genom att använda konstitutionella och normativa ramverk;
• Identifiera det egna behovet av fördjupad och bredare förståelse av frågor om pluralism.

Arbetsformerna utgörs av både föreläsningar och seminarier.

Studenternas prestationer bedöms genom en individuellt genomförd skriftlig uppgift.

• Cooper, Frederick (2018) Citizenship, Inequality, and Difference. Historical Perspectives. Princeton: Princeton University Press.
• Coulthard, Glen (2007) ‘Subjects of Empire: Indigenous Peoples and the Politics of Recognition in Canada’. Contemporary Political Theory, vol. 6, no. 4: 437-460.
• Kymlicka, Will (2000) ‘Modernity and National Identity’. In S. Ben-Ami, Y Peled, A Spektorowski (eds.) Ethnic Challenges to the Modern Nation State. London: Palgrave Macmillan: 11-41.
• Rawls, John (1987) ‘The Idea of an Overlapping Consensus’. Oxford Journal of Legal Studies, vol. 7, no. 1: 1-25.

Additional material of up to 500 pages

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.