Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NL227C Naturkunskap och lärande: Hållbart samhälle - Energi- och kemikalieanvändning (genomgången) (eller motsvarande kunskaper)Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Kursen är den sjätte och sista i professionsämnet naturkunskap och lärande. Ämnets olika delar diskuteras här som en helhet och dess roll i skolan och i relation till andra undervisningsämnen behandlas. Vidare problematiseras ämnets varierande karaktär beroende på sammanhang.

Förutom kunskap om naturkunskapsämnets karaktär och ”tvärämnesdidaktik” utvecklar studenten kunskap om de globala hållbarhetsmålen, gentekniska tillämpningar, etiska perspektiv på genteknikens möjligheter och konsekvenser samt modern fysik.

Kursen behandlar hur undervisning i naturkunskap kan utformas inom olika gymnasieprogram. Elevers olika intressen för naturvetenskap och Agenda 2030 tas som utgångspunkt för undervisningen. Ämnesinnehållet i kursen avser komplexa frågor kopplade till hälsa, miljö och hållbarhet, genteknik, modern fysik samt den historiska framväxten av och innehållet i teorier om materia och växelverkan. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för gentekniska processer och möjligheter samt problematisera gentekniken utifrån etiska perspektiv
2. redogöra för framväxten av den moderna fysikens teorier om materia och växelverkan
3. utforma kontextanpassade undervisningsaktiviteter i naturkunskap med inriktning mot hållbar utveckling för elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram
4. planera undervisning i naturkunskap för elever på ett högskoleförberedande program och ett yrkesprogram samt motivera val av undervisningsformer, innehåll och bedömning
5. problematisera naturkunskapsämnet utifrån Agenda 2030 och reflektera över relationen mellan mål, innehåll, undervisningsformer och bedömning av elever i naturkunskap på högskoleförberedande program och yrkesprogram
6. reflektera över naturkunskapsämnets koppling till andra skolämnen

Kursen innehåller varierande arbetsformer; föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier och projektarbete under handledning av lärare och med stöd av andra studenter. Även studiebesök kan förekomma.

Kursens seminarier är obligatoriska.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Examination), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-2.

Prov 2: Muntlig projektrapport och en reflekterande text (Oral Presentation of Project and Reflective Text), 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 3-4 genom muntlig redovisning av projektrapport. Lärandemål 5 och 6 examineras genom en reflekterande text.

För att erhålla betyget Väl Godkänt på hel kurs krävs betyget Väl Godkänt på båda proven

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bennis, Caroline (2010). En och samma naturkunskap? En jämförande analys av två läromedel för gymnasieskolan. Examensarbete, Göteborgs universitet. Tillgängligt via internet. (30 s)

Ehinger, Magnus & Ekenstierna, Linda (2008). Bioteknik – från DNA till protein. Lund: Studentlitteratur. (200 s)

Förare, Jonas (red.) (2011). Genteknik som tar skruv. Formas Fokuserar 18. Stockholm: Formas (ca 150 s) (Tillgänglig som pdf via Formas hemsida.)

Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i Handling. En pragmatisk didaktik. Kap 1-12, 15-16, 18 och 21. Lund: Studentlitteratur. (180 s)

Öhman, Johan, Tryggvason, Ásgeir & Sund, Louise (2025). Didaktiska modeller för miljö- och hållbarhetsutbildning. Studentlitteratur. (220 s)

Artiklar, webbsidor och kopierat material tillkommer, högst 250 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.