Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förmåga att använda idrottslärans former. Studenten ska även utveckla sin förståelse för såväl kroppsideal som hållbar utveckling samt frågor om rum och lärmiljöer, som gynnar elevers lärande i en skola för alla. Vidare ska studenten fördjupa sin kunskap om skolans och ämnets styrdokument, liksom om olika perspektiv på kunskap, lärande och didaktik

I kursen behandlas olika begrepp inom idrottslära liksom anpassning och organisation av komplexa rörelser i undervisning inom friidrott, gymnastik, bollspel och dans.

Föreställningar om kroppen och kroppsideal behandlas och problematiseras. Synen på kroppen analyseras även utifrån normer, funktionalitet och sociala, språkliga samt genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Dessutom arbetar studenterna med inkluderande perspektiv i en skola för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts i ämnet idrott och hälsa.

I kursen diskuteras hur skolan kan möta och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. I detta sammanhang diskuteras även hur undervisning kan anpassas till olika rum och lärmiljöer, särskilt relaterat till friluftsliv och att orientera sig.

Styrdokumentens framväxt och konstruktion i skolan och skolämnet idrott och hälsa behandlas med stöd av läroplansteori varvid analys av läroplaner genomförs.

Relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val diskuteras i kursen, varvid även gruppens betydelse för lärandeprocesser behandlas. Observation som forskningsmetod av lärandeprocesser genomförs.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. förklara och diskutera begrepp inom, samt organisera, genomföra och problematisera undervisning i idrottslära med särskilt fokus på bollspel, dans, friidrott och gymnastik
2. analysera och problematisera synen på kroppen ur ett individ-, samhälls- och mångfaldsperspektiv samt diskutera dess konsekvenser för undervisning och bedömning i idrott och hälsa i en skola för alla
3. redogöra för perspektiv på hållbar utveckling samt skapa och värdera undervisning i olika rum och lärmiljöer med särskilt fokus på friluftsliv och att orientera sig.
4. analysera styrdokument för skolan och skolämnet idrott och hälsa utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori
5. problematisera relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar och grupparbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår friluftsliv med övernattningar på annan ort.

I kursen ingår obligatoriska moment i form av laborationer och seminarier. Frånvaro vid obligatoriska moment innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av examinerande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboration) 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Muntlig presentation och laboration (Oral Presentation and laboratory work) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 2.

Prov 3: Muntlig redovisning samt individuell laboration med skriftlig rapport (Oral Presentation, Laboration and Written Report) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Prov 4: Skriftligt arbete (Paper) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

Prov 5: Skriftligt arbete (Paper) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 5.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Andersson, Joacim, & Quennerstedt, Mikael (2020). A Transactional Understanding of Movement Learning. In Learning Movements (pp. 103–117). Routledge.

Assarson, Inger (2009). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Educare, nr 4. (s. 123–139) Tillgänglig via internet

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (kap 4, 5, 6, 7, 12 och 13). (103 s.)

Butler, Joy I. (2016). Playing Fair. Champaign, Ill: Human Kinetics. (kap. 1, 2, 5, 12) (69 s.)

Deng, Zongyi. (2022). Powerful knowledge, educational potential and knowledge-rich curriculum: Pushing the boundaries. Journal of Curriculum Studies, 54(5), s. 599–617.

Engdahl, Christopher., Heikkinen, Satu & Arvidson, Markus (red.). Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik. Stockholm: Liber. (242s.)

Goldberger, Michael, Ashworth, Sara, & Byra, Mark. (2012). Spectrum of Teaching Styles Retrospective. Quest, 64(4). (s. 268–282)

Greilert, Lars. (2016).  Banläggning. SISU Idrottsböcker. Kompendium (s.34–41, 82–97)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2020). Språkinriktad undervisning - en handbok. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 6) (63 s.)

Hirsh, Åsa (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (10 s.)

Hudson, Brian, Gericke, Niklas, Olin-Scheller, Christina, & Stolare, Martin (2023). Trajectories of powerful knowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines across school subjects. Journal of Curriculum Studies, 55 (2), s. 119-137.

Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (s. 17–68, 99–108, 119–141, 153–162, 205–214, 227–248)

Kristén, Lars., Klingvall, Bodil & Ring, Mikael. (2020). The co-development of Inclusive Tools in Physical Education for Pupils with and without Disabilities. Sport in Society, 1-17.

Larneby, Marie (2016) Transcending gender hierarchies? Young people and floorball in Swedish school sport. Sport in Society. 19 (8–9), 1202–1213

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 1–3, 7, 15–16 (95 s.)

Mattson, Torun & Larsson, Håkan. (2021). ‘There is no right or wrong way’: exploring expressive dance assignments in physical education. Physical education and Sport Pedagogy. 26(2), 123-136.

Mosston, Muska & Ashworth, Sara. (2010).  Teaching physical education . First online edition. Second printing. San Francisco, CA: B. Cummings. (kap. 1–3) (75s.)

Nilsson, Kerstin. (2014). Hitta lätt - så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta. Lic.-avh. Gymnastik och Idrottshögskolan. (kap. 1, 3.3, 3.4, 3.5 och 0). Tillgänglig via internet.

Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan. (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund. (175s.).

Qi, Jing & Ha, Amy S. (2012). Inclusion i Physical Education; A review of literature, International Journal of Disabilities, Development and Education, 59:3, 257-281, DOI:1 10.1080.1034912X.2012.697737.

Sandell, Klas, Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (kap 3 och 5) (44 s).

Skolforskningsinstitutet (2020). Systematisk översikt - En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel (74 s.) Tillgänglig via internet.

Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 Stockholm: Skolinspektionen. (s.4–8, 44–58). Tillgänglig via internet.

Skolverket (2020). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stöd för undervisning. Stockholm: Skolverket (s.8–32, 44–54). Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. LGR22. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket (25 s.) Tillgänglig via internet.

Skolverket (2010). På pojkars planhalva? Rapport. Stockholm: Skolverket (90s.) Tillgänglig via internet

Styrke, Britt-Marie (red.) (2015). Kunskapande i dans: Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber (s. 25–69).

Sundberg, Daniel. (2021). Svenska läroplaner – läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Lund: Studentlitteratur. (kap. 8–9)

Säljö, Roger (2017). Lärande och lärandemiljöer. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. (red.). Allmändidaktik –vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (kap. 7) (42 s.)

Tolgfors, Björn. (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro: Örebro universitet. (s.17–48).

Wahlström, Ninni (2022). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (s. 9–159, 166–174) (158 s.)

Westerlund, Runa (2023). Idrottslärare i blivande. Meningsskapande, kontinuitet och förändring i övergångar mellan utbildning och yrkespraktik. Diss. Umeå: Umeå universitet. (101s.). Tillgänglig via internet.

Widlund, Håkan (2003). Friidrott för ungdom 14–17 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.