Grundläggande behhörighet + Engelska 6

Inget huvudområde - G1N

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om genusvetenskapliga begrepp och intersektionalitet, samt förmåga att med hjälp av dessa analysera utbildningspraktiker och skolverksamhet.

Kursen tar sin utgångspunkt i genusvetenskapliga begrepp och ett intersektionellt perspektiv, både i ett samtida och ett historiskt perspektiv. Begreppen och perspektiven används inom ramen för kursen för att förstå och kritiskt studera olika utbildningspraktiker och skolverksamheter. Det innebär att studenten, med koppling till egna erfarenheter, får analysera olika aspekter av utbildning och skola med hjälp av bland annat begreppen genus, sexualitet, etnicitet, ras, klass och ålder.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för centrala genusvetenskapliga begrepp och ett intersektionellt perspektiv.
2. redogöra för utvecklingen av frågor om genus och makt i relation till utbildning i ett historiskt perspektiv?
3. analysera och problematisera utbildningspraktiker och skolverksamhet utifrån såväl genusvetenskapliga begrepp som ett intersektionellt perspektiv

Kursen innehåller varierade arbetsformer såsom föreläsningar, gruppdiskussioner, litteraturseminarier och muntliga presentationer. Det anordnas också möjligheter till studiebesök.

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget A på hel kurs krävs betyget A på provet.

Ahmed, Sara (2012). On being included: racism and diversity in institutional life. Durham, N.C.: Duke University Press. Introduction (17 s)

Arnot, Madeleine & Mac an Ghaill, Mairtin (eds.) (2006). The RoutledgeFalmer Reader in Gender and Education. London: Routledge. Chapter 1 & 2 (30 s)

Barow, Thomas & Berhanu, Girma (2021). Inclusive Education in Sweden: Policy, Politics and Practice. Hanssen, Natallia, Hansén, Sven-Erik & Ström, Kristina (eds.). Dialogues between Northern and Eastern Europe on the Development of Inclusion: Theoretical and Practical Perspectives (s. 35-51). London, New York: Routledge. (17 s)

Carlson, Marie & Kanci, Tuba (2017). The nationalized and gendered citizen in a global world – examples from textbooks, policy and steering documents in Turkey and Sweden. Gender and Education. 29(3):313-331. (29 s)

Davis, Kathy (2019). Who owns intersectionality? Some reflections on feminist debates on how theories travel. European Journal of Women’s Studies, 1-15 (15 s)

Dawson, Emily, Archer, Louise, Seakins, Amy, Godec, Spela, DeWitt, Jennifer, King, Heather, Mau, Ada & Nomikou, Effrosyni (2020). Selfies at the science museum: exploring girls’ identity performances in a science learning space, Gender and Education, 32:5, 664-681, DOI: 10.1080/09540253.2018.1557322 (18 s)

DePalma, Renée & Jennett, Mark (2010). Homophobia, transphobia and culture: deconstructing heteronormativity in English primary schools. Intercultural Education, 21:1, 15-26 (11 s)

Francis, Becky (2010). Re/theorising gender: female masculinity and male femininity in the classroom? Gender and Education, 22:5, 477-490 (14 s)

Kumashiro, Kevin K. (2000). Toward a Theory of Anti-Oppressive Education. Review of Educational Research, Vol. 70, No. 1 (29 s)

Ljunggren, Birgitte & Eidevald, Christian (2023). Men’s career choices in early childhood education and care – an embodied intersectionality perspective, Gender and Education, 35:1, 37-52, DOI: 10.1080/09540253.2022.2142531 (16 s)

Martinsson, Lena, Griffin, Gabriele & Giritli Nygren, Katarina (2016). Introduction: challenging the myth of gender equality in Sweden. In Martinsson, Lena, Griffin, Gabriele & Giritli Nygren, Katarina (eds.). Challenging the myth of gender equality in Sweden. Bristol: Policy Press. (22 s)

Nash, Jennifer C. (2008). Rethinking intersectionality. Feminist review, no 89 (15 s)

Parker, Rachael, Wellings, Kaye & Lazarus, Jeffrey V (2009). Sexuality education in Europe: an overview of current policies. Sex Education, Aug 2009, Vol. 9 Issue 3, pp 227-242 (16 s)

Reimers, Eva (2020). Disruptions of desexualized heteronormativity – queer identification(s) as pedagogical resources. Teaching Education, DOI: 10.1080/10476210.2019.1708891 (16s)

Sheikh, Mariam P. (2024). Towards a feminist praxis and pedagogy in higher education: knowledge-building and social action in Pakistan, Gender and Education, DOI: 10.1080/09540253.2024.2370281 (18 s)

Slater, Jenny, Jones, Charlotte & Procter, Lisa (2018). School toilets: queer, disabled bodies and gendered lessons of embodiment. Gender and Education, 30:8, 951-965 (available online) (15 s)

Woolley, Susan W. (2017). Contesting silence, claiming space: gender and sexuality in the neo-liberal public high school, Gender and Education, 29:1, 84-99, DOI: 10.1080/09540253.2016.1197384 (16 s)

Ytterligare 100 sidor kommer att delas ut under kursen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.