Kandidatexamen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng, eller motsvarande utländsk examen, i humaniora, samhällsvetenskap eller konst. Engelska 6 eller motsvarande.

I detta program arbetar studenterna med kritiska förhållningssätt från humaniora för att studera och förstå dynamiken i kulturell produktion och förändring i samhället. De utforskar det evolutionära momentet i idéer om människan i olika geografiska sammanhang och analyserar kulturella uttryck (t.ex. texter, filmer, konstverk) när de befinner sig i olika möten, friktioner och historiska förvecklingar. Situationering är en viktig dimension, eftersom den betonar medvetenhet om individuella och kollektiva subjektspositioner i tid och rum, och pekar på relationer i och mellan mänskliga, icke-mänskliga och virtuella sammanhang.

Studenterna kommer att stärka sina färdigheter i effektiva humanistiska metoder, såsom hermeneutisk analys, närläsning, kritisk observation, fenomenologi, resonemang och engagerat skrivande. Dessa färdigheter kommer att vidareutvecklas genom en kurs i aktionsbaserad forskning. Med hjälp av dessa metoder kan studenterna utforska kulturella fenomen i samhället på flera olika sätt, där det finns skiftande och ojämna ingångar och möjligheter till produktion och reproduktion. För att säkerställa relevansen för "här och nu" ger programmet också utrymme för studenterna att förhandla om aktuella frågor som avkolonisering av klimatförändringar, kryptovaluta och ekonomiska utopier, verkliga och föreställda gränser och deras överskridanden, monument och ikonoklasm. Genom dessa reflektioner frågar vi oss: Vem har makten att tala och agera? Hur fungerar representation och hur påverkar/producerar den olika kroppar? Under vilka förutsättningar produceras kunskap på ett etiskt sätt? Alla dessa ansatser och frågor sätter tonen för en rigorös kritisk undersökning av kultur där studenterna kan ifrågasätta utmanande historier och deras nedärvda fördomar, teoretisera reflexivt och även kreativt experimentera och leka med alternativ.

Programmet är förankrat i de akademiska traditionerna inom kritisk teori, hermeneutik, kulturstudier och kritisk humaniora och behandlar epistemologiska frågor om makt och ideologi, kritik som praxis, sätt att överföra och översättningsproblem. Utgångspunkten är dock att kultur både skapas och ärvs, vilket innebär att den är en produkt av ackumulerade individuella och kollektiva handlingar (och reaktioner). Därför läggs särskild vikt vid deltagande och aktionsbaserade forskningsmetoder som betonar den teoretiska undersökningens situerade och erfarenhetsmässiga dimensioner.

Progressionen mellan kursmodulerna är strukturerad på ett sätt som syftar till att integrera teori och praktik, att omsätta teorin i praktiken och låta praktiken informera teorin. En viktig del av programmet är att studenterna uppmuntras att samarbeta med kulturintressenter och att samskapa sina egna produktioner, samt att bygga upp en gemenskap med andra studenter. I programmet kommer studenterna att få de färdigheter som krävs för att arbeta med kulturproduktion och kulturadministration på ett sätt som är positionsmedvetet och etiskt ansvarsfullt. Samtidigt ger programmet den nödvändiga stringensen för att studenterna ska kunna förbereda sig för doktorandstudier inom ett tvärvetenskapligt och internationellt vetenskapligt sammanhang.

Övergripande mål för utbildning på avancerad nivå (Högskolelagen 1:8-9)

Utbildning på avancerad nivå skall innebära inhämtande av fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetenser i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som krävs för utbildning på grundnivå:

• vidareutveckla studenternas förmåga att integrera och självständigt använda sina kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, samt
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Högskoleförordningen (2006:173).

Examensmål för masterexamen (Högskoleförordningens bilaga 2)

Kunskap och förståelse
För masterexamen (120 högskolepoäng) skall studenten:

1. visa kunskap och förståelse inom det kulturvetenskapliga ämnesområdet, inbegripet brett kunnande inom området och väsentligt fördjupade kunskaper inom specifika delar av området, samt insikt i aktuell forskning och praktik, och

2. visa fördjupad metodologisk kunskap inom det kulturvetenskapliga ämnesområdet.

Kompetens och färdigheter
För masterexamen (120 högskolepoäng) skall studenten:

3. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information

4. visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt förmåga att utvärdera detta arbete

5. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i tal och skrift klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika målgrupper, och

6. visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Bedömning och förhållningssätt
För masterexamen (120 högskolepoäng) skall studenten:

7. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska frågeställningar samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskning och yrkesutövning

8. visa insikt om forskningens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och den enskildes ansvar för hur den används, och

9. visa förmåga att identifiera sitt personliga behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sitt fortlöpande lärande.

Masterexamen i Kulturstudier (120 hp).