Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om teoribildning inom det utbildningsvetenskapliga området och kompetens i forskningsmetodik med relevans för skolan. Studenterna ska vidare utveckla sin förmåga att identifiera frågor och problem i den pedagogiska verksamheten. Därutöver ska studenterna inom kursen också utveckla sin kompetens rörande utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete avseende pedagogisk verksamhet.

Ett fokus i kursen är teoribildning och olika metodiska angreppssätt inom det utbildningsvetenskapliga området samt grunderna för deskriptiv statistik och forskningsprocessens olika steg. Ett annat fokus är systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering där partnerskolans verksamhet är en konkret utgångspunkt och skolinspektionens rapporter en annan.

Undervisningsaktiviteterna består i att studenterna resonerar om teoribildningar, metodiska angreppssätt samt forskningsprocessens olika delar utifrån texter såsom examensarbeten. Forskningsprocessens olika faser behandlas genom att forskningsmetodiska överväganden relateras till vetenskapsteoretiska frågor. Studenterna ges möjlighet att utifrån givna frågeställningar pröva olika metodiska angreppssätt. Studenterna tränar sig också i att formulera forskningsbara frågor samt att diskutera och problematisera olika metodiska angreppssätt och att självständigt söka och värdera källor. Den forskningsbara fråga som studenten formulerar inom denna kurs kan med fördel användas i det avslutande självständiga arbetet.

Inom kursens ram ges studenterna möjlighet att tillägna sig kunskap om olika modeller för pedagogiskt kvalitetsarbete. Utifrån bland annat Skolinspektionens rapporter studerar studenterna funktion och allmänna principer gällande lokalt utvecklingsarbete och utvärdering varvid olika teoretiska perspektiv såsom didaktiska, pedagogiska, utvecklingspsykologiska och sociologiska beaktas.

Studenterna diskuterar och jämför olika aspekter och synsätt rörande organisation av elevers lärande och utveckling inom partnerskolornas verksamhet och resonerar om hur denna skulle kunna utvärderas och stärkas särskilt beaktas ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. I detta sammanhang behandlas utvärderingens plats och funktion i pedagogisk verksamhet samt hur utvärdering kan användas för utveckling och kvalitetssäkring.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Kursen examineras på följande sätt:

a) Vid ett seminarium bedöms studentens förmåga att redogöra för teoribildning och metodiska angreppssätt inom det utbildningsvetenskapliga området och att resonera om vilka generella slutsatser som är möjliga att dra. I seminariet bedöms också studentens förmåga att utifrån en vetenskaplig text inom det utbildningsvetenskapliga området kunna urskilja, analysera och värdera forskningsprocessens olika delar i form av frågeställning, källor, metod och resultat.

b) I en text formulerar studenten en relevant forskningsbar fråga inom det utbildningsvetenskapliga fältet och diskuterar olika metodiska angreppssätt samt sammanställer en källförteckning i vilken, för den valda frågan, relevant forskning värderas.

c) I en individuell skriftlig tillämpningsuppgift redovisar studenten en projektplan för ett kvalitetsarbete. I projektplanen identifieras och analyseras ett problemområde hämtat från partnerskolans verksamhet varvid olika modeller för utveckling och utvärdering diskuteras. .

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bryman, Alan (2008). Social research methods. 3. ed. Oxford: Oxford University Press

(valda delar ca 200 s)

Fölster, Stefan m fl (2009). Den orättvisa skolan. Stockholm: Hjalmarsson&Högberg Bokförlag AB. (200 s)

Gustafsson, Jan-Eric (2008). Effects of International Comparative Studies on Educational Quality on the Quality of Educational Research. European Educational Research Journal, Volume 7(1), 1-17. http://www.wwwords.co.uk/rss/abstract.asp?j=eerj&aid=3204 (30s)

Hedlin, Maria, (2006) Jämställdhet: en del av skolans värdegrund. Stockholm. Liber. (180s)

Skolverket. Kvalitetsarbete i praktiken. Skolverkets webbaserade processinstrument för kvalitetsutvecklingsarbete. Kan fritt nyttjas via skolverkets hemsida/ (ca 40 s)

Skolverket (2000). Att samla in och bearbeta data. Kan fritt nerladdas från skolverkets hemsida/ (ca 30s)

Skolverket (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Kan fritt nerladdas från skolverkets hemsida/ (ca 25s)

Thurén, Torsten (2007, 2 uppl) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB. (184 s)

Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (17 s) http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf

Tillkommer valbar vetenskaplig text.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.