1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp, eller

2. en yrkesexamen

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om lärande, utveckling och specialpedagogik. Vidare ska studenten fördjupa sin förmåga att problematisera samspelet mellan undervisningssituationer, lärares förhållningssätt och individens förutsättningar för lärande.

Kursen tar sin utgångspunkt i undervisning och lärande ur specialpedagogiska perspektiv där bland annat hinder för lärande relateras till elevers olika behov i en skolkontext. Skolans specialpedagogiska uppdrag belyses med stöd i forskning, styrdokument och lagstiftning. Kursen behandlar pedagogiska utredningar och samverkan mellan olika aktörer och nivåer (individ-, grupp och organisation) inom skolans organisation.

Läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behandlas. Kartläggning av elevers behov av extra anpassningar analyseras med stöd i lärande- och utvecklingsteorier.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, seminarier och arbete i grupp. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag (på campus och digitalt).

I kursen ingår ett obligatoriskt seminarium som föregår inlämning av slutexaminationen.

Samtliga lärandemål bedöms i form av ett paper.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Edfeldt, David; Karlsson, Annelie; Lindgren, Ann & Sjölund Anna (2019). Autism och ADHD i gymnasiet: tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. (203 s.)

Holmqvist, Mona (Red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. (Kap 5-10) Malmö: Gleerups. (85 s.)

Lutz, Kristian (2021). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: Möte med det som inte anses LAGOM. 2.a uppl. Stockholm: Liber AB (176 s)

McMaster, Christopher (2015). “Where is _?” Culture and the process of change. International Journal of Whole Schooling (11)(1), 16-34.

Mossige, Margunn; Røskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (204 s.)

Roos, Helena (2020). Inkluderande matematikundervisning. Stockholm: Natur & Kultur. (111 s)

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. 4: uppl. Malmö: Gleerups utbildning (160 s.)

Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Tillgänglig via internet.

Säljö, Roger & Hjörne, Eva. (2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur AB (242 s.)

Dessutom kan ytterligare artiklar, avhandlingar och aktuella styrdokument tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.