Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om skolväsendets historia, samhällsuppdrag och villkor ur ett lokalt, nationellt, internationellt och historiskt perspektiv samt i relation till de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och de grundläggande demokratiska värderingarna.

I kursen bearbetas genom föreläsningar, seminarier och litteraturstudier det svenska skolväsendets historiska utveckling och nuvarande organisation. Vidare behandlas skolväsendets uppdrag och organisation ut ett lokalt, nationellt, internationellt och historiskt perspektiv. Särskilt beaktas skolans samhällsuppdrag i relation till de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och de grundläggande demokratiska värderingarna utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för skolväsendets historiska utveckling i Sverige

2. redogöra för skolväsendets organisation med utgångspunkt i relevanta styrdokument

Färdighet och förmåga

3. analysera skolväsendets uppdrag och organisation ur ett lokalt, nationellt, internationellt och historiskt perspektiv

4. kommunicera och diskutera skolans samhällsuppdrag i relation till de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och de grundläggande demokratiska värderingarna utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Värderingsförmåga och förhållningssätt

5. kritiskt granska skolans samhällsuppdrag i relation till grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter samt till rådande maktordningar

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del kan vara digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår obligatoriska moment. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Examinationen består av en skriftlig tentamen där lärandemål 1-5 examineras.

God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria. (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap.Malmö: Gleerups. Kap 1 – 9. (152 s.)

Insulander, Eva & Selander, Staffan. (red.) (2018). Att bli lärare.(Första upplagan). Stockholm: Liber.Kap 34-38. (29 s).

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes. (2015). Utbildningshistoria: en introduktion. Studentlitteratur. Kap. 1, 2, 6, 24, 26. (86 s.)

Lundgren, Ulf. P., Säljö, Roger., & Liberg, Caroline. (2017). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (Fjärde utgåvan). Stockholm: Natur och kultur. Kap. 1-6, 18-20. (242 s.)

Sandin, Bengt. & Sundkvist, Maria. (2014). Barn, barndom och samhälle: svensk utbildningshistoria.(Första upplagan) Malmö: Gleerup. Kap 1 – 9. (165 s.)

Schött, Kristina. (red.) (2015). Studentens skrivhandbok.(Tredje upplagan). Stockholm: Liber. (185 s.)

Skollag (2010:800). Stockholm: Regeringskansliet.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. http://www.skolverket.se

Vetenskapliga artiklar och mindre omfattande litteratur kan tillkomma.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.