G1F

Kursen syftar till att studenten ska utveckla förmåga att identifiera frågor, problem och utvecklingsområden inom pedagogisk och yrkesdidaktisk verksamhet. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa förståelsen för relationen mellan forskning, beprövad erfarenhet och vetenskaplig metod. I kursen ingår introducerande föreläsningar och seminarier som behandlar vetenskapsteori och för kursen centrala begrepp och vetenskapliga metoder. Undervisningsaktiviteterna består i att studenterna diskuterar olika teoribildningar, metodiska angreppssätt inom det pedagogiska och yrkesdidaktiska ämnesområdet samt forskningsprocessens olika delar Studenterna ges vidare möjlighet att problematisera olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder Studenterna planerar ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen

2. reflektera över den egna praktiken och identifiera utvecklingsområden samt föreslå kvalitetshöjande insatser förhållande till styrdokument

3. formulera en relevant problemställning och analysera olika metodologiska angreppssätt för ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete.

4. planera ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete enligt vetenskapliga principer samt analysera forskningsprocessens och utvecklingsarbetets olika delar i relation till det yrkesdidaktiska ämnesområdet.

5. planera för utvärderingen av utvecklingsarbetet och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom både yrkesämnet och det pedagogiska arbetet.

Kursen innehåller varierade arbetsformer i form av föreläsningar, seminarier och responsarbete av kursuppgifter

Samtliga mål examineras i form av en muntlig presentation med responsgivning (Oral Presentation with Opposition) 6 hp, och ett paper (Paper) 12 hp.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena-Pia (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Studentlitteratur (valda delar, ca 200 s.)

Fejes, Andreas, Lindberg, Viveca & Wärvik, Gun-Britt (red.) (2017). Yrkesdidaktikens mångfald. Lärarförlaget (275 s.)

Larsson, Pär & Löwstedt, Jan (2020). Strategier och förändringsmyter: ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete (3. uppl.). Studentlitteratur. (216 s.)

Patel, Runa & Davidsson, Bo(2019).Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur (149 s.)

Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Allmänna råd med kommentarer. (Tillgänglig på internet) (54 s.)

För provet relevant vetenskaplig litteratur, rapporter och styrdokument tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om särskilt pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.