Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik med fokus på utveckling och lärande. Vidare ska studenterna problematisera sambandet mellan lärares förhållningssätt, undervisningspraktik och individers lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera och utveckla lärandesituationer så att de gynnar alla barn och unga oberoende av förutsättningar och levnadsvillkor, samt utforma åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Kursens huvudteman är lärande och utveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna definierar och utvecklar förståelse för ett relationellt förhållningssätt och elevers delaktighet i en inkluderande skola. Studenterna möter olika perspektiv på lärande samt utvecklingspsykologiska, sociala och biologiska förklaringsmodeller. Aktuell forskning om språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling behandlas och problematiseras. Dessutom diskuteras hur språkutvecklande lärandemiljöer kan utformas för elever som har svenska som sitt första eller sitt andra språk. Frågor om samverkan belyses genom att studenterna diskuterar och självständigt utformar pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Presentationsunderlag med debatt (Presentation with Debate), 4 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1, 2, 4 och 5.

Kriterier för betyget Godkänd

-Utifrån en relevant fråga problematiseras en vald artikel i ett strukturerat skriftligt presentationsunderlag.

-Artikelpresentationen och den efterföljande debatten klargör och fördjupar förståelsen av de praktisk-pedagogiska konsekvenserna i skolmiljön.

- Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa komplexiteten inom de kommunikativa områdena

-Presentationsunderlaget utmärks av god disposition, korrekt språkbruk samt korrekt referenshantering

Kriterier för betyget Väl godkänd utöver kriterierna för betyget Godkänd

-Presentationsunderlaget utmärks av analytisk skärpa samt mycket god disposition och språkbehandling.

-Presentationen och deltagandet i den efterföljande debatten utmärks av ett nyanserat, analytiskt och dialogiskt förhållningssätt.

Prov 2: Åtgärdsprogram samt reflekterande text (Action Plan and a Reflective Text), 5 hp)

I detta prov bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 4.

Kriterier för betyget Godkänd

- I diskussion och analys av åtgärdsprogram formuleras argument för samverkan mellan olika parter samt relateras till olika nivåer i skolorganisationen.

-Adekvata teoretiska begrepp används i reflektion över förhållningssätt och deras betydelse för elevers lärande och utveckling samt för den kommande lärarrollen.

-Kopplingen till styrdokument är tydlig och adekvat.

-Den reflekterande texten utmärks av god disposition, korrekt språkbruk samt korrekt referenshantering

Kriterier för betyget Väl godkänd utöver för betyget Godkänd

-Diskussion och reflektion utmärks av en nyanserad och problematiserande hållning vilket innebär att olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa.

-Resonemang om förhållningssätt fördjupas av en reflekterande och problematiserande hållning såväl till den egna praktiken som yrkesrollen.

-Den reflekterande texten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur (225 s.)

Jönsson, Karin, (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar: Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber (200 s.)

alternativt

Mossige, Margunn, Røskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber. (204 s).

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: nationellt centrum för matematikutbildning. (100 s.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (kap. 5, 7,8, 11 samt 14)

Runström Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups (120 s.)

Salameh, Eva-Kristina, red. (2012) Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur (kap. 1-4)

Dessutom tillkommer artiklar, avhandlingar och skönlitteratur samt aktuella styrdokument.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.