Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV202D Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om skolans uppdrag, styrning och organisation samt om ideologiska och vetenskapliga synsätt inom skola och yrkesutbildning ur historiskt perspektiv. Studenten ska vidare utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund ur lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Studenten ska också utveckla förmågan att använda digital kommunikation. Kursen syftar även till att studenten ska vidareutveckla sin digitala kompetens

Fokus i kursen ligger på gymnasieskolans och yrkesutbildningens roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning, organisation samt ideologiska synsätt och teorier inom skola behandlas. Det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund, diskuteras ur såväl ett nationellt som internationellt perspektiv.

I kursen behandlas också olika maktordningar såsom klass, etnicitet och genus samt bildningsbegreppet ur ett medborgerligt och yrkesmässigt perspektiv.

Undervisningsaktiviteterna består framför allt av analys och diskussion av handlingsplaner, läroplaner, skollag, förordningstexter, internationella konventioner samt ett urval av motsvarande dokument från andra länder i relation till pedagogiska synsätt och teorier. Särskilt beaktas undervisning om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen. Studenterna gör således jämförelser med andra länders skolsystem avseende exempelvis organisation, lagar och förordningar, läroplaner, bedömning och nationella prov. I denna kontext diskuterar och jämför studenterna också handlingsplaner från olika partnerskolor.

Studenten får möjlighet att vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande och introduceras i forskningsprocessen genom att avgränsa ett problemområde, formulera en fråga inom ramen för kursens syfte och innehåll samt söka och värdera relevanta källor för det valda problemområdet ur olika perspektiv.

Studenten tränar också på att använda olika uttrycksformer, samt förhålla sig kritiskt till förhållningssätt till dessa.

I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserat lärande och att utnyttja digitala medier för samarbete. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Prov 1: Skriftlig och muntlig presentation (Written and oral presentation) 6 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 5.

Prov 2: Paper (Paper), 3 hp

I detta prov bedöms lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ. (valda delar som väljs i samråd med kursledare)

Dahlstedt Magnus & Maria Olson (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups. (141 sidor)

DO (2012) Lika rättigheter i skolan Tillgänglig via http://do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf (70 sidor)

Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (186 sidor)

Fejes, Andreas & Köpsén, Susanne (2014). Vocational teachers' identity formation through boundary crossing [Elektronisk resurs]. Journal of Education and Work. (18 sidor) (Tillgänglig via internet)

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1-7, 134 sidor)

Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar som väljs i samråd med kursledare

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017) Läroplan för vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket

Tyson, Ruhi (2019). Bildning och praktisk klokhet: i skola och undervisning. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur. (239 sidor)

Wahlström, Ninni. (2016). Läroplansteori och didaktik. (2:dra uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB. (176 sidor)

Zimmerman, Fredrik. (2019). Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Stockholm: Liber. (120 sidor)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).