Kursplan våren 2013
Kursplan våren 2013
Benämning
Utveckling, lärande och specialpedagogik
Engelsk benämning
Development, learning and special education
Kurskod
UV202C
Omfattning
9 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2012-11-14
Gäller från
2013-01-21
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik med fokus på utveckling och lärande. Vidare ska studenterna tillägna sig beredskap att granska samspelet mellan lärares förhållningssätt, undervisningspraktik och individens lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera och utveckla lärandesituationer så att de gynnar alla unga oberoende av förutsättningar och levnadsvillkor, samt utforma åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Innehåll
Kursens huvudteman är lärande och utveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna definierar och utvecklar förståelse för ett relationellt förhållningssätt och elevers delaktighet i en inkluderande skola. Studenterna möter olika perspektiv på lärande samt utvecklingspsykologiska, sociala och biologiska förklaringsmodeller. Aktuell forskning om språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling behandlas och problematiseras. Frågor om samverkan belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på åtgärdsprogram.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- med utgångspunkt i utvecklingspsykologisk och utbildningsvetenskaplig teori exemplifiera och diskutera hur barn och unga tillägnar sig och kommunicerar värden, attityder, kunskaper och färdigheter
- diskutera hur språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling kan gestalta sig för elever som har svenska som sitt första eller sitt andra språk samt ge exempel på hur språkutvecklande lärandemiljöer kan utformas för barn och unga i behov av särskilt stöd
- utforma ett åtgärdsprogram, där åtgärder relateras till både individ-, grupp- och skolnivå samt argumentera för betydelsen av samverkan med elever, föräldrar och Elevhälsan
- beskriva och reflektera över olika förhållningssätt och hur de kan utgöra utgångspunkt för att skapa lärandesituationer som gynnar alla elever
- med utgångspunkt i aktuell forskning formulera en fråga som berör det specialpedagogiska området
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Bedömningskriterier
Delexamination 1: Presentationsunderlag samt litteraturseminarium med debatt. (3 hp)
I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2 och 5.
Kriterier för betyget Godkänd
-Utifrån en fråga problematiseras en vald artikel i ett strukturerat presentationsunderlag.
-Artikelpresentationen och den efterföljande debatten klargör och fördjupar förståelsen av de praktisk-pedagogiska konsekvenserna i skolmiljön.
-Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa komplexiteten inom områdena språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling.
-De skriftliga och muntliga presentationerna är mottagaranpassade och utmärks av korrekt använda termer och ett korrekt språkbruk.
Kriterier för betyget Väl godkänd
-Presentationsunderlaget utmärks av mycket god disposition och språkbehandling.
-Presentationen och deltagandet i den efterföljande debatten utmärks av ett nyanserat, analytiskt och dialogiskt förhållningssätt.
Delexamination 2: Åtgärdsprogram samt reflekterande text. (6 hp)
I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 4.
Kriterier för betyget Godkänd
- I diskussion och analys av åtgärdsprogram formuleras argument för samverkan mellan olika parter samt relateras till olika nivåer i skolorganisationen.
-Adekvata teoretiska begrepp används i reflektion över förhållningssätt och deras betydelse för elevers lärande och utveckling samt för den kommande lärarrollen.
-Kopplingen till styrdokument är tydlig och adekvat.
-Den reflekterande texten utmärks av god disposition, korrekt språkbruk samt korrekt referenshantering.
Kriterier för betyget Väl godkänd
-Diskussion och reflektion utmärks av en nyanserad och problematiserande hållning vilket innebär att olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa.
-Resonemang om förhållningssätt fördjupas av en reflekterande och problematiserande hållning såväl till den egna praktiken som yrkesrollen.
-Den reflekterande texten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling.
För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda delexaminationerna.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)
Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: Louise Bjar (red.): Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (23 s.)
Eriksson Gustavsson, Anna-Lena; Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (176 s.)
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. (512 s.)
Gustafsson, Lars H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (140 s.)
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Norstedts. (168 s.)
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: nationellt centrum för matematikutbildning. (100 s.)
Mossige, Margunn, Røskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber. (204 s).
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s.)
Runström Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning 2:a uppl: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups (120 s.)
Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur. (324 s.)
Dessutom tillkommer artiklar, avhandlingar och skönlitteratur samt aktuella styrdokument.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.