Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig kunskaper om teorier och modeller för karriärutveckling och vägledning samt att studenternas skall utveckla förmågan att bedriva vägledning byggd på existerande teoribildning. Kursens syfte är också att studenterna skall utveckla kunskap om olika perspektiv på individens lärande såväl teoretiskt som didaktiskt.

Kursen tar sin utgångspunkt i vägledningens praktik, i dess grundläggande antaganden och i centrala begrepp inom vägledning såsom val, väljande och karriärutveckling. I kursen ingår en bred beskrivning av karriärutvecklingsteorier, där särskild vikt läggs vid relationen till olika individers och gruppers bakgrund och erfarenheter. Studenterna genomför vägledningssamtal, enskilt och i grupp, utifrån olika vägledningsmodeller och analyserar och diskuterar vägledarens och den/de vägledningssökandes roll i samtalssituationen Undervisnings- och informationsprocessen och dess didaktik behandlas översiktligt. En del av kursen är verksamhetsförlagd.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, seminarier och övningar, enskilt och i grupp.

Examinationen består av en individuell skriftlig hemtentamen. Dessutom skall studenten redovisa ett samtal, enskilt med metodiklärare, samt genomföra en informationsinsats till en grupp elever på praktikplatsen. Ytterligare samtal videoinspelas och redovisas i grupp utan lärarmedverkan, dessa dokumenteras i protokollform. Skriftlig dokumentation av tre gruppvägledningssamtal med analys och koppling till teorier redovisas i grupp samt bedöms av metodikläraren. Obligatorisk loggbok förs enligt anvisning under praktiken.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Amundson, Norman E, Bowlsbey, JoAnn & Niles, Spencer G (2009) Essential Elements of Career Counseling - Processes and Techniques. Pearson, ISBN 0131582186, valda delar ca 70 s

Bolstad, August (1998) Handbok i lärande. Studentlitteratur, ISBN 9144007531, 248 s

Boström, Lena & Svantesson, Ingemar (2007) Så arbetar du med lärstilar. Brain Books, ISBN 9185327270, 150 s

Egan, Gerard (2007) The Skilled Helper. Thomson, ISBN 0495092037, valda delar ca.100 s

Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C (1997) Careership: a sociological theory of career decision making. I: British Journal of Sociology of Education, Vol 18, No 1, 1997 (14 s)*

Linderborg, Åsa (2008). Mig äger ingen. 293 sid. LÄGG TILL

Lindh, Gunnel (1998) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. HLS förlag ISBN 9176564223. Sid 80-153 LÄGG TILL

Lovén, Anders (2010) Behöver vi teorier i vägledningen? artikel, 12 s

Patton, Wendy & McMahon, Mary (2006) Career Development and Systems Theory. Sense Publishers, ISBN 9077874135, valda delar ca. 170 s

Sigurdardottir, Anna, Birgisdottir, Björg & Jonsdottir, Sigridur Hulda (2004) WATCH, Handbook for Facilitators when Assisting Learners in Groups. ISBN 9979948337, 144 s

(kan köpas vid kursintroduktionen)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Innehållet i kurs 5 har en naturlig anknytning till Malmö högskolas perspektivområden. Kursen behandlar hur människor väljer eller av andra anledningar når olika utbildnings- och yrkespositioner. I det sammanhanget belyses, diskuteras och analyseras vilken betydelse klass, genus, etnicitet och miljö har för de olika val, främst avseende utbildning och yrke, som individer och grupper ställs inför. Begreppet karriärteori är till sin karaktär uppbyggt kring de ovan nämnda faktorerna och hur dessa sammanvävs till ett komplext mönster. Detta är i sin tur utgångspunkt för individens navigerande i olika valsituationer. Flera av lärandemålen riktas mot att i vägledning och lärande uppmärksamma och medvetandegöra de existerande mönstren kring perspektiven.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.