Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att ge grundläggande ämnesteoretiska kunskaper om arbetets organisering, grundläggande samhällsekonomiska sambanden samt lärande och kompetensutveckling i arbetsliv och utbildning. Kursen syftar också till att studenten skall kunna utveckla förmågan till självständig och kritisk analys av ekonomiska utvecklingstendenser och dess konsekvenser för arbetslivet.

Kursen tar sin utgångspunkt i olika teorier om arbetets syfte och värde i ett historiskt perspektiv.

Ett centralt moment behandlar samhällsekonomins centrala problemställningar. Här behandlas bland annat förhållandet mellan arbetslöshet och inflation i ett makroekonomiskt perspektiv samt den demografiska strukturens konsekvenser för arbetsutbudsutveckling i Sverige.

Vidare diskuteras arbetsmarknadsfunktionssätt utifrån en utbuds- och efterfrågemodell. Särskild vikt läggs vid analyser av arbetslöshetens orsaker och konsekvenser för människors villkor, kulturellt, socialt och ekonomiskt. Kursen går också igenom arbetsmarknadspolitikens mål och medel. Särskilt uppmärksammas uppkomsten av nya aktörer inom sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken.

En del av kursen behandlar arbetets organisering med utgångspunkt i begrepp som arbetsdelning, flexibilitet och arbetets förändring. Utifrån detta diskuteras och analyseras kompetensförsörjning i svenskt arbetsliv ur ett makro- och mikroperspektiv.

Särskild vikt läggs under kursens gång vid samhällsstrukturer såsom klass, kön och etnicitet.

En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• analysera utvecklingen i arbetslivet ur ett historiskt perspektiv och ge exempel framtida utvecklingstendenser.

• förklara sambandet mellan arbetets organisering och övergripande samhällsstrukturer.

• förklara grundläggande, centrala problem och begrepp inom samhällsekonomin.

• utveckla och diskutera för förutsättningar för kompetensförsörjning.

• kunna se och analysera sambanden mellan arbetsmarknadens funktionssätt och strategier för arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik.

Kursen innehåller varierande arbetsformer, vari bl a ingår en två veckors valfri praktik utanför skolväsendet. Kursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, och självstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Examinationerna på kursen består av en skriftlig hemtentamen som behandlar problem och begrepp inom samhällsekonomin och arbetsmarknadspolitik. Vidare examineras kursen genom ett skriftligt arbete där en av studenten vald del av arbetsmarknaden analyseras utifrån olika perspektiv. Dessa perspektiv är ett historiskt perspektiv, ett organisatoriskt perspektiv, ett samhällsekonomiskt och politiskt perspektiv samt ett kompetens och lärandeperspektiv. Utifrån dessa analyser ska studenterna kunna föreslå och ge exempel på framtida utvecklingstendenser.

För betyget Väl godkänd krävs att studenten visar ett tydligt analytiskt förhållningssätt till de begrepp som ingår i kursen samt förmåga att relatera dessa till egna och andras erfarenheter. Presentationerna ska karaktäriseras av god språkbehandling och struktur.

Vid frånvaro från seminarier examineras studenten vid ett skriftligt tentamenstillfälle.

Obligatorisk

Abrahamsson, K. mfl (red), Utbildning, kompetens och arbete. Studentlitteratur, 2002. (250 s.)

Berglund T och Schedin S (red). Arbetslivet. Studentlitteratur, 2009.(ca 250s)

Eklund, K. Vår ekonomi- en introduktion till samhällsekonomi. Norstedts Förlag 2010

Hartman, Laura (red), ”Konkurrensen konsekvenser/Arbetsmarknadspolitik – om privata komplement till arbetsförmedlingen” (kap 5), SNS 2011 (Kan laddas ner från www.sns.se)

Konjunkturrådets rapport 2008, Vägar till full sysselsättning, SNS ISBN 9789185695478 (100s.)

Olofsson, J. och Wadensjo,E., Arbetslöshet, Pocketbiblioteket SNS 2005 (95s)

Olofsson, J. och Wadensjo, E. (2009), Arbetsmarknadspolitik SNS ISBN 978-91-85695-98-0 (140s)

Sennett, R. Den nya kapitalismens kultur. Bokförlaget Atlas, 2007.

Välfärdsrådets rapport 2008 ”Fattigdom i folkhemmet – från social bidrag till självförsörjning, SNS Förlag ISBN 978-91-85695-68-3 8 (150s)

SOU 2008:69 Långtidsutredningen 2008 bilaga 8 ”Välja rätt och välja fritt.

Drivkrafter för rationella utbildningsval.”

Kursen Arbetsliv och omvärlden fokuserar på de möjligheter och problem som på olika sätt berör människornas förutsättningar i arbetslivet. Tillträde till arbetslivet på lika villkor är en av de mest angelägna ekonomiska och sociala frågorna inom samhällsutvecklingen. Kursens innehåll lämpar sig väl för analyser ur Malmö Högskolans prioriterade perspektivområden. Perspektiven avspeglas i val av litteratur och de frågeställningar som kommer att tas upp under föreläsningarna.

Genusfrågor behandlas i kursens föreläsningar och seminarier utifrån analyser av den svenska arbetsmarknadsmodellen med särskild inriktning på den könsuppdelade arbetsmarknaden. Denna ojämna fördelning av resurser mellan könen, såväl politiska, ekonomiska, som organisatoriska utgör en central del av kursen.

Hållbart samhälle behandlas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Under föreläsningarna analyseras samhällets resursanvändning ut ett miljöekonomiskt perspektiv. Begrepp och teorier kring olika utvecklingsscenarier och dess konsekvenser för den hållbara utvecklingen diskuteras.

Etnicitetsperspektiv utgör en central del av kursens analys av den svenska arbetsmarknaden. Frågor och teorier kring invandrarnas utslagning från arbetsmarknaden och strukturell diskriminering speglas väl i kurslitteraturen och i innehållet i kursens föreläsningar och seminarier.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.