Kursen syftar till att ge en grundläggande introduktion till två perspektiv på människan som samhällsvarelse, presenterat inom ämnena statsvetenskap och sociologi.

Kursen tar sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan individ och samhälle och vilka konsekvenser detta får för individens inre och yttre betingelser. Möten med omvärlden studeras här ur ett sociologiskt perspektiv. Vårt eget politiska systems uppbyggnad och dess beslutsprocesser analyseras ur såväl ett övergripande brett som lokalt avgränsat perspektiv. Vidare studeras strukturer och strukturförändringar i svenskt näringsliv, offentlig sektor och utbildningsväsendet och dessas konsekvenser för individers och gruppers handlingsutrymme ur ett sociologiskt perspektiv. Studenterna ges möjlighet att reflektera kring begreppen socialisation och väljande. Kursens fokus ligger på utveckling av förmågan att kunna problematisera innehållet ur ett tvärvetenskapligt perspektiv

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- Beskriva det politiska systemets uppbyggnad och beslutsprocesser

- Beskriva centrala begrepp och aktuella teorier inom sociologi

- Beskriva olika sociologiska perspektiv på relationen individ och samhälle samt redogöra för hur denna relation påverkar vetenskapligt tänkande

- Redogöra för, problematisera och använda sociologiskt inspirerad karriärteori

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och fältarbete, och skriftlig tentamen, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Lärandemålet ”beskriva det politiska systemets uppbyggnad och beslutsprocesser” examineras med ett fältarbete i grupp som redovisas såväl skriftligt som muntligt, i analysen beaktas de politiska beslutsprocessernas betydelse. Vidare ingår en individuell skriftlig tentamen där studenten redovisar och diskuterar olika sociologiska teorier och dess betydelse och förklaringsvärde i relation till vägledning och arbetslivet. Lärandemålet ”redogöra för, problematisera och använda sociologiskt inspirerad karriärteori” examineras i ett arbetande seminarium där studenterna får tillämpa teori på ett eget fall.

För betyget väl godkänd krävs att studenten visar ett tydligt och fördjupat analytiskt och förhållningssätt till de begrepp och teorier som ingår i kursen. Dessutom krävs god förmåga att relatera dessa till relevanta empiriska exempel. Vid bedömning av såväl muntliga som skriftliga redovisningar krävs av studenten god språkbehandling, struktur och en väldisponerad presentationsform.

Ahrne, Göran, Roman Christine, Franzén Mats (2003). Det sociala landskapet. Bokförlaget Korpen. (Valda delar ca 250 s.)

Angelov, N., Johansson, P., Kennerberg, L (2008) Välja fritt och välja rätt – drivkrafter för rationella utbildningsval. Rapport 2008:23, IFAU – Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering

Bakhtiari, M (2006)Kalla det vad fan du vill. Bokförlaget Höropp

Birgersson, Bengt Owe, (1992). Samhällsboken, hur styrs Sverige. Freebook, (170 s.)

Engdahl, O., Larsson, B. (2011) Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och teorier. Studentlitteratur

Hodkinson, P., Sparkes, A. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18:1, 29-44

Lewin, L. (2007) Statsvetenskapens grunder. SNS pocketbibliotek

Lidström, Lena (2009) En resa med osäkra mål. Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv. Print & Media, Umeå universitet

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Innehållet i kurs 2 har många anknytningar till Malmö högskolas perspektivområden. I ett övergripande perspektiv behandlas och analyseras arbetslivets utveckling bland annat med avseende på naturresurser och hållbar utveckling. I ett särskilt fältarbete analyserar studenter-na människors uppväxtvillkor ur såväl genus-, klass- som etnicitetsperspektiv.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kur-sen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenter-na/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.