För tillträde till termin 5 krävs att kurserna från termin 1-3 är godkända (SX711A, SX712A, SX721A, SX722A, SX731A samt SX732A eller SX733A).

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskap om förhållandet mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter, val av forskningsmetod, forskningsperspektiv och forskningsetiska överväganden i relation till forskning i sexologi och sexualitetsstudier.

Kursen har två fokus. Det ena utgörs av frågor om vetenskapsteori, forskningsmetoder och forskningsetik i relation till sexologi och sexualitetsstudier, medan det andra behandlar metoder för planering av forskningsprojekt inom området sexologi/sexualitetsstudier. Under kursen diskuteras hur forskningsprocessen kan betraktas som en integrerad process där till synes avgränsade delar är sammanlänkande. Skilda teoretiska utgångspunkter för vetenskaplig kunskapsproduktion och implikationer för val av metod och forskningsperspektiv diskuteras. Studenten orienterar sig inom ett självständigt valt forskningsfält och formulerar en projektbeskrivning för ett framtida forskningsprojekt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. analysera olika vetenskapsteoretiska perspektiv

2. argumentera för val av forskningsmetod,

3. diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats, och

4. formulera en projektbeskrivning om en framtida studie inom området sexologi/sexualitetsstudier.

Undervisningen genomförs i form av obligatoriska moment så som föreläsningar grupparbeten, seminarier och workshops.

Lärandemål 1 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna granskar, diskuterar och analyserar olika vetenskapsteoretiska perspektiv i vetenskapliga artiklar.

Lärandemål 2-4 uppnås genom föreläsningar och i samband med individuellt författande av projektbeskrivning där studenterna ges tillfälle att argumentera för val av forskningsmetod och att diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Bedömning av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, seminarier och workshops. Dessutom bedöms grupparbete och individuellt examinerande moment i form av en projektplan.

I ett grupparbete bedöms lärandemål 1 med fokus på studentens förmåga att analysera olika vetenskapsteoretiska perspektiv.

Lärandemål 1-4 bedöms i en individuell projektplan där förmågan att analysera vetenskapsteoretiska perspektiv, argumentera för val av metod och forskningsetiska överväganden är fokus i bedömningen.

För betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga obligatoriska delar, grupparbetet samt godkänt på projektplanen. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom godkänt på grupparbetet samt väl godkänt på projektplanen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen. genomförs på de tider som anges i schemat.

Alvesson M, (2011) Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber. 85-118. (33 s. av 184 s.)

Aspers P, (2007) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber, 37-62. (25 s. av 288 s.)

Brante T, (2001) Consequences of Realism for Sociological Theory-Building. Journal for the Theory of Social Behaviour, 31(12), 167-195. (28 s.)

Bryman A, (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (50 s. av 690 s.)

Comte A, (1844/1991) Om positivismen. I: Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen. 7-86. (79 s. av 280 s.)

Englander M, (2016) ”The Phenomenological method in qualitative psychology and psychiary”. International Journal of Qualitative Sudies on Health and Well-being,(1), 1-11. (11 s.)

Giorgi A, (1997) ”The Theory, Practice, and Evaluation of the Phenomenological Method as a Qualitative Research Procedure”. Journal of Phenomenological Psychology, 28(2), 235-260. (25 s.)

Goode E, (2010) Sex with informants as deviant behavior: an account and commentary. Deviant Behavior, 20(4), 301-324. (23 s.)

Groes-Green C, (2012) Ambivalent participation: sex, power, and the anthropologist in Mozambique. Medical Anthropology: Cross-Cultural Studies in Health and Illness, 31(1),44-60. (16 s.)

Hammersley M, (2009) Against the ethicists: on the evils of ethical regulation. International Journal of Social Research Methodology, 12(3), 211-225. (14 s).

Henriksson B, Månsson S-A, (1996) Deltagande observation. I: Svensson P G, Starrin B, (Red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 11-51, (40 s. av 262 s.)

Ingemann J H, (2016) Vetenskapsteori för samhällsvetare. Lund: Gleerups, 9-171. (162 s. av 211 s.)

Johnsdotter S, Carlbom A, (2010) Inledning. Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor. Johnsdotter S, Carlbom A (red). Lund: Nordic Academic Press, 7-18. (11 s. av 224 s.)

Johnsdotter S, (2010) Resonemangets vindar: en intervju med Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och samhällsdebattör. Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor, Johnsdotter S, Carlbom A (red). Malmö: Liber, 205-222. (17 s.)

Larsson S, (2005) Kvalitativ metod: en introduktion, Forskningsmetoder i socialt arbete. I: Larsson S, Lilja J, Mannheimer K. (Red) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (426 s.)

Linde, C (1993): “The Creation of Coherence in Life Stories: An Overview”. Life Stories: The Creation of Coherence. Oxford: Oxford University Press. 3-51. (46 s.)

Russell Bernard H, (2002) Interviewing: Unstructured and Semistructured. Research methods in anthropology, New York: Altamira Press. 202-238. (36 s.)

Searle J R, (1993) Rationality and realism, what is at stake? Daedalus 122(4), 55-83. (28 s.)

Tillkommer 200 sidor vetenskapliga artiklar.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärde-ring genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.