Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om funktionshinder och sexualitet i ett samhälleligt, kulturellt och idéhistoriskt perspektiv samt till utveckling av kliniska färdigheter för arbete med funktionshindrade enskilda, par och grupper.

I kursen diskuteras konsekvenser av fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar för sexualiteten. Vidare belyses samhälleliga, historiska och kulturella aspekter av funktionshinder och sexualitet, som får konsekvenser för enskilda, par och grupper. Studenterna diskuterar förhållningssätt och modeller för bemötande och behandling utifrån respektive yrkesroller.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera samhälleliga, kulturella och historiska perspektiv på funktionshinder och sexualitet,

2. bedöma sexuella konsekvenser av fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar för den enskilde, paret eller gruppen, i ett socialt och kulturellt sammanhang, och

3. utveckla en modell för bemötande eller behandling av sexuella frågeställningar för funktionshindrade enskilda, par och grupper utifrån respektive yrkesroller.

Kursen bedrivs i form av heldagar som innehåller olika obligatoriska moment, så som föreläsningar, diskussioner, seminarier samt en självständig projektuppgift, vilken utförs individuellt. Dessutom ingår teaterföreställning, konstutställning och/eller filmvisning utifrån aktuellt tema.

Lärandemål 1 och 2 behandlas genom föreläsningar och seminarier på olika teman, samt i studentens självständiga arbete på eget valt tema.

Lärandemål 3 behandlas i det självständiga projektarbetet vilket ska utmynna i en skriftlig och muntlig presentation med förankring i kurslitteraturen.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, seminarier, samt muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete.

Lärandemål 1 och 2 bedöms genom individuell skriftlig examination där fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra en analys av samhälleliga, kulturella och historiska perspektiv på funktionsförmåga, kön och sexualitet, samt rörande sexuella konsekvenser av medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar.

Lärandemål 3 bedöms i den muntliga och skriftliga presentationen av projektarbetet där fokus för bedömningen är studentens förmåga att utveckla en modell för bemötande eller behandling av sexuella frågeställningar för funktionshindrade enskilda, par och grupper utifrån respektive yrkesroller.

För betyget Godkänt på kursen krävs att studenten har fått godkänt på kursens samtliga obligatoriska delar, den skriftliga examinationen samt har blivit godkänd på det självständiga projektarbetet. För betyget Väl godkänt krävs därutöver att studenten kan visa metateoretisk förståelse och utföra självständig analys på hög nivå.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Apelmo E, (2012) Crip heroes and social change. Lambda Nordica. 1-2(17), 27-52 (26 s.)

Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Göteborg: Göteborgs universitet. (50 s. av 147 s.)

Barron K, (2004, red) Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (187 s.)

Bertilsdotter Rosqvist H, (2014) Becoming an ”Autistic Couple”: Narratives of Sexuality and Couplehood Within the Swedish Autistic Self-advocacy Movement. Sexuality & Disability, 32(3), 351-363, (13 s.)

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. 11-18, (8 s.)

Hénault I, (2006) Asperger´s Syndrome and Sexuality. From Adolescents though Adulthood. London and Philadelphia; Jessica Kingsley Publishers. (100 s. av 208 s.)

Khajeei D, Smith D, Kachur B, Abdul N, (2019) Sexuality re-education program logic model for people with traumatic brain injury (TBI): Synthesis via scoping literature review. Sexuality & Disability, 37(1), 41–61, (21 s.)

Kulick D, Rydström J, (2015) Loneliness and its opposite. Sex, disability and the ethics of engagement. Durham: Duke University Press. 1-173, (173 s.)

Lukkerz J, (2015) Att fylla en tom arena – sex- och samlevnadsundervisning. Att arbeta med delaktighet inom habilitering, K Hansson, E Nordmark (red). Lund: Studentlitteratur. 127-141, (15 s.)

Lundberg P O, Löfgren-Mårtenson L, (2010, red). Sexuella dysfunktioner, funktionsnedsättningar och särskilda svårigheter. Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 361-372, (25 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2008) Love in cyberspace: Swedish young people with intellectual disabilities and the internet. Scandinavian Journal of Disability Research 10(2), 125–138. (13 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2012) ”Hip to be crip?”: om cripteori, sexualitet och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lambda Nordica. 1-2(17), 53-76, (24 s.)

Malmberg D, (2012) ”To be cocky is to challenge norms”: The impact of bodynormativity on physical attraction in relation to being disabled. Lambda Nordica. 1-2(17), 194-216, (23 s.)

Mattsson T, (2015) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerup. 47-50, 57-60, 65-71. (15 s. av 231 s.)

McRuer R, Mollow A, (2012, red) Sex and disability. Durham, N.C.: Duke University Press Books. 37-68, 165-182, 263-281. (69 s. av 432 s.)

Payne A D, Hickey H, Nelson A, Rees K, Bollinger H, Hartley S, (2016) Physically disabled women and sexual identity; a Photo Voice study. Disability & Society, 31(8), 1030-1049. (20 s.)

Rydström J, (2012). Introduction: Crip theory in Scandinavia. Lambda Nordica. 1-2(17), 7-20, (14 s.)

Sakellariou D, (2006) If not the Disability, then what? Barriers to reclaiming sexuality following spinal cord injury. Sexuality & Disability, (2), 101-111, (11 s.)

Schaafsma D, (2013) Sexuality and intellectual disability: implications for sex education. Maastricht: University of Maastricht (124 s.)

Westgren N,(2010). Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet. Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 361-372, (12 s.)

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till studenter vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.