Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter för informations- och rådgivningsarbete rörande sexuella frågeställningar.

Kursen belyser sex- och samlevnadsundervisning och preventivt arbete framförallt i skola och inom hälso- och sjukvård. Den presenterar redskap och modeller för att arbeta med rådgivning, information och upplysning med olika målgrupper såsom exempelvis ungdomar, grupper från andra kulturer, personer med funktionsnedsättning. Kursen innehåller klinisk sexologi med utgångspunkt från en psykosocial teoriram, där sexologisk kunskap tillämpas i upplysnings- och preventionsarbete rörande sexuella frågeställningar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för aktuella modeller för sex- och samlevnadsundervisnings-, informations- och rådgivningsarbete,

2. analysera olika sexuella problem utifrån ett upplysnings- och preventionsperspektiv, och

3. tillämpa preventivt och rådgivande arbete med sexologiska frågeställningar av olika genes och karaktär utifrån studentens yrkesroll.

Undervisningen bedrivs i form av obligatoriska moment så som föreläsningar, diskussioner, pedagogiskt rollspel, seminarier samt individuell bearbetning av kursens innehåll i form av obligatoriskt självständigt projektarbete och individuell skriftlig tentamen. Studiebesök arrangeras vid upplysnings- och preventionsverksamheter.

I kursen ingår även reflektionsövningar som Sexual Self Acknowledgement (SSA). Lärandemål 1-3 uppnås genom aktivt deltagande i angivna arbetsformer samt bearbetning av kursens innehåll såväl i grupp som enskilt. Lärandemål 1 uppnås mer specifikt genom det fältanknutna projektarbetet. Lärandemål 2 uppnås mer specifikt genom aktivt deltagande i föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Lärandemål 3 uppnås mer specifikt genom muntlig redovisning, pedagogiska rollspel samt seminarier.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, seminarier samt muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete.

För att avgöra hur lärandemålen (1-3) uppfyllts kommer en portfolio bestående av följande examinationsmoment att bedömas:

Lärandemål 1 examineras genom en skriftlig redovisning av projektarbete där fokus på bedömningen är studentens förmåga att redogöra för preventivt och/eller rådgivande sexologiskt arbete

Lärandemål 1 och 2 examineras genom seminarier samt muntlig redovisning av projektarbetet där fokus vid bedömningen är studentens förmåga att redogöra och analysera tillämpat preventivt och/eller rådgivande sexologiskt arbete

Lärandemål 2 och 3 examineras genom seminarier samt en individuell skriftlig tentamen där fokus på bedömningen är studentens förmåga att analysera olika sexologiska frågeställningar samt tillämpa preventivt och rådgivande arbete

För Godkänt betyg krävs Godkänt resultat på muntlig och skriftlig redovisning av projektarbetet och individuell skriftlig tentamen samt att alla obligatoriska delar har genomförts med godkänt resultat. För Väl Godkänt betyg krävs att samtliga kriterier för godkänt betyg är uppfyllda samt att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Bäckman M, (2010) Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtensson L, (red.) Sexologi, Falköping: Liber förlag. 423–429. (7 s.)

Carlbom A, (2012) Islamisk sexualrådgivning - ett globalt fenomen. I: Plantin L, Månsson S-A, (red.) Sexualitetsstudier, Malmö: Liber förlag. 254–275. (22 s.)

Elmerstig E, Wijma B, Sandell K, Berterö C, (2012) ”Sexual pleasure on equal terms”: young women´s ideal sexual situations. J Psychosom Obstet Gynaecol, 33(3), 129–134. ( 6 s.)

Elmerstig E, Wijma B, Årestedt K, Swahnberg K, (2016) ”Being good in bed” – Body concerns and Gender expectations among Swedish female and male senior high school students. Journal of Sex & Marital Therapy, Doi:10.1080/0092623X.2016.1158759. (17 s.)

Folkhälsomyndigheten (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16-29 år. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. 18-144. (126 s.)

Graugaard C, Möhl B, Hertoft P, (2006) Kropp, sygdom & seksualitet. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag. (45 s. av 368 s.)

Holm Ivarsson B, Pantzar M, (2007) Introduktion till motiverande samtal, en handledning för skolhälsovården. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. (28 s.)

Kosztovics A, (2014) Förhållningssätt till barns sexualitet. En intervjustudie bland förskolepersonal i Malmö stad. Malmö stad: Sociala resursförvaltningen. 8-50 (42 s.)

Lindroth M, (2014) Sex education and young people in group homes: balancing risks rights and resilience in sexual health promotion. Sex education: sexuality, society and learning, 14(4), 400-413. (14 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2009) Hur gör man? Om sex- och samlevnadskunskap i särskolan. Varberg: Argument förlag. (40 s. av 158 s.)

Magnusson C, Häggström-Nordin E, (2016) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. (383 s. av 412 s.)

Sanchez DT, Fetterolf JC, Rudman LA, (2012) Eroticizing inequality in the United States: The consequences and determinants of traditional gender role adherence in intimate relationships. Journal of Sex Research, 49(2-3):168–183. (16 s.)

Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen (2011) Att förebygga HIV och STI- Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm: Smittskyddsinstitutet. (40 s. av 215 s.)

Tikkanen R, (2007) Kunskapsbaserad hivprevention riktad till MSM. Socialstyrelsen. (40s. av 60 s.)

Tikkanen R, (2008) Person, relation och situation. FoU-rapport. Malmö högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle. (100 s. av 198 s.)

Wilkenfeld BF, Ballan MS, (2011) Educators’ attitudes and beliefs towards the sexuality of individuals with developmental disabilities. Sexuality and Disability. 29, 351–361. (11 s.)

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.