Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursen utgör en introduktion till mastersprogrammet och syftar till att studenten utvecklar kunskaper om huvud- och verksamhetsområdet sexologi.

Sexologi som vetenskaplig disciplin, dess historia och framväxt behandlas utifrån sociala, politiska, kulturella, historiska och religiösa perspektiv. I kursen diskuteras också sexologi som professionell praxis inom hälso- och sjukvård samt inom socialt arbete, skola och frivilligorganisationer. Därtill presenteras aktuella forskningsfrågor och den teoretiska utvecklingen inom området. Med utgångspunkt i frågor om politik och vetenskap diskuteras också hur normer om sexualitet förändras över tid.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera ämnet och verksamhetsområdet sexologi,

2. redogöra för sexologiämnets framväxt och historia, och

3. identifiera centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen.

Studenterna förvärvar sin kunskap avseende samtliga lärandemål genom en rad olika obligatoriska moment så som deltagande vid föreläsningar, seminarier, projektarbete och muntliga redovisningar. Lärandemål 1 och 3 behandlas mer specifikt genom projektarbete i grupp. Kunskap gällande lärandemål 2 och 3 förvärvas genom diskussionsuppgifter och litteraturseminarium, muntliga redovisningar och presentationer samt litteraturfördjupning. Sammantaget uppnås samtliga lärandemål genom aktivt deltagande i ovan beskrivna moment.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, seminarier och muntlig redovisning av ett projektarbete.

Lärandemål 1 och 3 examineras genom att studenterna genomför ett projektarbete i grupp som redovisas muntligt och skriftligt. Fokus för bedömning av denna examinationsuppgift är den enskilda studentens förmåga att analysera ämnet och verksamhetsområdet sexologi samt att identifiera centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen.

Lärandemål 2 och 3 examineras genom att studenterna gör en individuell skriftlig tentamen samt deltar i examinerande seminarier och gruppdiskussioner. Fokus för bedömningarna av dessa examinationsuppgifter är studentens förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för sexologiämnets framväxt och historia samt att identifiera centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen.

För att erhålla betyget godkänt krävs att studenten genomfört samtliga obligatoriska delar med godkänt resultat. För att erhålla väl godkänt betyg krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av god språkhantering, god struktur vad gäller form och innehåll, originalitet och metateoretisk förståelse.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Bergenheim Å, (2006) Drömmen om frihet: om sexualitet, normalitet och kön under perioden 1950-80 I: Lennerhed L, (red) Från Sapfo till Cyborg, Idéer om kön och sexualitet i historien, Gidlunds förlag. 179-200. (21 s.)

Foucault M, (2002) Sexualitetens historia. Band 1 Viljan att veta. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos. (160 s.)

Johannisson K, (2010) Sexualiteten i historien. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 126-131. (5 s.)

Lennerhed L, (2002) Sex i folkhemmet. RFSU: s tidiga historia. Södertälje: Gidlunds förlag. (256 s.)

Lennerhed L, (2014) Sexual liberalism in Sweden. In Hekma & Giami (eds.) Sexual Revolutions. London: Palgrave Macmillan. (18 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2013) Begreppbart Sexualitet. Stockholm: Liber. 17-63. (46 s.)

Magnusson C, & Häggström-Nordin E, (2016) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. 25-54, 327-406. (108 s.)

Månsson S-A, (2012) Kinsey och den moderna sexualitetsforskningens genombrott. I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 13-28. (13 s.)

Månsson S-A, (2012) Sexualitet som socialt meningsbärande, I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 29-45. (16 s.)

Pedersen W, (2005) Nye seksualiteter. Oslo: Universitetsforlaget. 9-43. (34 s.)

Plantin L, Månsson S-A, (2012) Introduktion. I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 5-10. (5 s.)

Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 174-190. (16 s.)

Wyatt Seal D, Ehrhart A, (2003) Masculinity and urban men: Perceived scripts for courtship, romantic, and sexual interactions with women, Culture, Health & Sexuality: An International Journal for Research, Intervention and Car. 295-319. (24 s.)

Simon W, Gagnon J H, (1986) Sexual scripts: Permanence and Change, Archives of Sexual Behavior, 15(2). (24 s.)

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande och att resultatet återkopplas till studenterna under nästkommande kurs på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.