För tillträde till termin 5 krävs att kurserna från termin 1-3 är godkända (SX611B, SX612B, SX621B, SX622B, SX631B, SX632B eller SX633B)

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskap om förhållandet mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter, val av forskningsmetod, forskningsperspektiv och forskningsetiska överväganden i relation till forskning i sexologi och sexualitetsstudier.

Kursen har två fokus. Det ena utgörs av frågor om vetenskapsteori, forskningsmetoder och forskningsetik i relation till sexologi och sexualitetsstudier, medan det andra behandlar metoder för planering av forskningsprojekt inom området sexologi/sexualitetsstudier. Under kursen diskuteras hur forskningsprocessen kan betraktas som en integrerad process där till synes avgränsade delar är sammanlänkande. Skilda teoretiska utgångspunkter för vetenskaplig kunskapsproduktion och implikationer för val av metod och forskningsperspektiv diskuteras. Studenten orienterar sig inom ett självständigt valt forskningsfält och formulerar en projektbeskrivning för ett framtida forskningsprojekt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera olika vetenskapsteoretiska perspektiv,

2. argumentera för val av forskningsmetod,

3. diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats

4. genomföra systematiska litteratursökningar och

5. presentera en projektbeskrivning om en framtida studie.

Undervisningen genomförs delvis i föreläsningsform. Därutöver granskar och diskuterar studenterna vetenskapliga artiklar och analyserar olika vetenskapsteoretiska perspektiv i ett antal litteraturseminarier. I ett grupparbete får studenterna tillfälle att argumentera för val av forskningsmetod och att diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats. Under kursen presenterar studenterna även en projektbeskrivning om en framtida studie, vilket inbegriper systematiska litteratursökningar.

Bedömningen av studenternas prestationer görs utifrån ett antal examinerande moment, som löper genom hela kursen; en individuell paperuppgift, ett grupparbete och en individuell inlämning av en projektbeskrivning gällande ett framtida forskningsprojekt. För att bedöma om lärandemålen är uppfyllda ingår följande examinationsmoment:

1) en individuell redogörelse för och diskussion kring olika vetenskapsteoretiska synsätt baserade på en kritisk granskning av ett antal vetenskapliga artiklar på temat sexualitet,

2) ett grupparbete där studenterna utifrån ett specifikt tema planerar och strukturerar två tänkta forskningsupplägg, ett baserat på kvalitativ metod och ett baserat på kvantitativ metod. Arbetet redovisas skriftligt och muntligt och inbegriper en fördjupad diskussion kring metodval och forskningsetik i relation till vetenskapsteori,

3) en individuell projektbeskrivning gällande en framtida studie.

Närvaro vid examinationsgrundande seminarier är obligatorisk. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i studiehandledningen.

Alvesson, M (2011): Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Sid 85-118. Malmö: Liber.

Alvesson, M och Sköldberg, K (1994): Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Sid 223-276. Lund: Studentlitteratur.

Aspers, P (2007): Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber.

Brante, T (2001): ”Consequences of Realism for Sociological Theory-Building”, Journal for the Theory of Social Behaviour 31:12

Bryman, A (2008): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Comte, A (1844/1991): Om positivism, tre klassiska texter. Göteborg: Korpen.

Goode, E (2010): “Sex with informants as deviant behavior: an account and commentary”. Deviant Behavior 20:4, sid 301-324.

Groes-Green, C (2012): “Ambivalent participation: sex, power, and the anthropologist in Mozambique”. Medical Anthropology: Cross-Cultural Studies in Health and Illness 31:1, sid 44-60.

Gilje, N & Grimen, H (1992): Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Kapitel 2 Hypotesprövning, Kapitel 3 Logisk positivism.

Hammersley, M (2009): “Against the ethicists: on the evils of ethical regulation”. International Journal of Social Research Methodology 12:3, sid 211-225.

Henriksson, B och Månsson, S-A (1996): “Deltagande observation”. Kvalitativa studier i teori och praktik (Svensson och Starrin, redaktörer). Sid 11-51. Lund: Studentlitteratur.

Jarvis, D S (1998): ”Postmodernism: A Critical Typology”, Politics & Society 26:95, sid 95-142.

Johnsdotter, S och Carlbom, A (2010): “Inledning”. Goda sanningar? debattklimatet och den kritiska forskningens villkor. Sid 7-18. Lund: Nordic Academic Press.

Johnsdotter, S (2010): ”Resonemangets vindar: en intervju med Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och samhällsdebattör”. Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor. Sid 205-222. Malmö: Liber.

Larsson, S (2005): ”Kvalitativ metod: en introduktion”. Forskningsmetoder i socialt arbete (Redaktörer Larsson, Lilja & Mannheimer). Lund: Studentlitteratur.

Månsson, S-A (2012): “Sexualitet som meningsbärande handling”. Sexualitetsstudier. Sid 29-45. Malmö: Liber.

Russell Bernard, H (2002): ”Interviewing: Unstructured and Semistructured”. Research methods in anthropology. Sid 202-238. New York: Altamira Press.

Searle, J R (1993). Rationality and realism, what is at stake? Daedalus 122:4, sid 55-83.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling görs under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida.