Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter för informations- och rådgivningsarbete rörande sexuella frågeställningar.

Kursen belyser sex- och samlevnadsundervisning och preventivt arbete framförallt i skola och inom hälso- och sjukvård. Den presenterar redskap och modeller för att arbeta med rådgivning, information och upplysning med olika målgrupper såsom exempelvis ungdomar, grupper från andra kulturer, personer med funktionsnedsättning. Kursen innehåller klinisk sexologi med utgångspunkt från en psykosocial teori ram, där sexologisk kunskap tillämpas i upplysnings- och preventionsarbete rörande sexuella frågeställningar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för aktuella modeller för sex- och samlevnadsundervisnings-, informations- och rådgivningsarbete,

2. analysera olika sexuella problem utifrån ett upplysnings- och preventionsperspektiv, och

3. tillämpa preventivt och rådgivande arbete med sexologiska frågeställningar av olika genes och karaktär utifrån studentens yrkesroll.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, diskussioner, pedagogiskt rollspel, samt självständig projektuppgift. Studiebesök arrangeras vid upplysnings- och preventionsverksamheter.

Bedömningen av studenternas prestationer sker utifrån delaktighet vid seminarier, skriftlig tentamina samt inlämning och redovisning av ett självständigt projektarbete. Närvaro vid examinationsgrundande seminarier är obligatorisk. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator. För att mäta hur kunskaps-, färdighets- och lärandemål uppfylls kommer en portfolio bestående av följande examinations moment att bedömas:

a) skriftligt projektarbete innehållande fallbeskrivning med förslag på preventivt och/eller rådgivande sexologiskt arbete

b) muntlig redogörelse av projektarbetet,

c) enskild skriftlig tentamen rörande sex- och samlevnadsproblem.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.

Bäckman M, (2010) Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtensson L, (red.) Sexologi, Falköping: Liber förlag. 423–429. (7 s.)

Carlbom A, (2012) Islamisk sexualrådgivning - ett globalt fenomen. I: Plantin L, Månsson S-A, (red.) Sexualitetsstudier, Malmö: Liber förlag. 254–275. (22 s.)

Elmerstig E, Wijma B, Sandell K, Berterö C, (2012) ”Sexual pleasure on equal terms”: young women´s ideal sexual situations. J Psychosom Obstet Gynaecol, 33(3), 129–134. ( 6 s.)

Elmerstig E, Wijma B, Årestedt K, Swahnberg K, (2016) ”Being good in bed” – Body concerns and Gender expectations among Swedish female and male senior high school students. Journal of Sex & Marital Therapy, Doi:10.1080/0092623X.2016.1158759. (17 s.)

Folkhälsomyndigheten (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16-29 år. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. 18-144. (126 s.)

Graugaard C, Möhl B, Hertoft P, (2006) Kropp, sygdom & seksualitet. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag. (45 s. av 368 s.)

Holm Ivarsson B, Pantzar M, (2007) Introduktion till motiverande samtal, en handledning för skolhälsovården. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. (28 s.)

Kosztovics A, (2014) Förhållningssätt till barns sexualitet. En intervjustudie bland förskolepersonal i Malmö stad. Malmö stad: Sociala resursförvaltningen. 8-50 (42 s.)

Lindroth M, (2014) Sex education and young people in group homes: balancing risks rights and resilience in sexual health promotion. Sex education: sexuality, society and learning, 14(4), 400-413. (14 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2009) Hur gör man? Om sex- och samlevnadskunskap i särskolan. Varberg: Argument förlag. (40 s. av 158 s.)

Magnusson C, Häggström-Nordin E, (2016) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. (383 s. av 412 s.)

Sanchez DT, Fetterolf JC, Rudman LA, (2012) Eroticizing inequality in the United States: The consequences and determinants of traditional gender role adherence in intimate relationships. Journal of Sex Research, 49(2-3):168–183. (16 s.)

Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen (2011) Att förebygga HIV och STI- Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm: Smittskyddsinstitutet. (40 s. av 215 s.)

Tikkanen R, (2007) Kunskapsbaserad hivprevention riktad till MSM. Socialstyrelsen. (40s. av 60 s.)

Tikkanen R, (2008) Person, relation och situation. FoU-rapport. Malmö högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle. (100 s. av 198 s.)

Wilkenfeld BF, Ballan MS, (2011) Educators’ attitudes and beliefs towards the sexuality of individuals with developmental disabilities. Sexuality and Disability. 29, 351–361. (11 s.)

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida.