Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi i termin 1 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Kursen syftar till att studenten fördjupar sin kunskap inom kriminologisk teoribildning. Vidare är syftet att belysa hur och på vilket sätt individegenskaper och sociala miljöfaktorer samspelar när en person beslutar sig för att begå brott.

Kursen inleds med en genomgång av relevant kriminologisk teori som belyser sambandet mellan individuella skillnader, social miljö och brott. Därefter presenteras relevant kriminologisk teori och forskning som belyser samspelet mellan individuella skillnader och social miljö i förklarandet av brott. Slutligen diskuteras hur sådana teoretiska perspektiv kan tillämpas i brottspreventivt arbete.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. identifiera kriminologiska teorier där sambandet mellan individ egenskaper, social miljö och brott är i fokus,
2. analysera de teoretiska perspektiv som belyser samspelet mellan individers brottsbenägenhet och den sociala omgivningen, och
3. argumentera för för- och nackdelar med de teoretiska perspektiv som diskuteras i kursen.

Det pedagogiska arbetet bygger på studentaktiva arbetsformer. För att studenten ska uppnå lärandemål 1-3 sker undervisningen i form av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och självständiga studier. Närvaro på seminarierna är obligatorisk.

Lärandemål 1-3 bedöms genom:

1. ett självständigt skriftligt paper (lärandemål 1-3)
   
2. aktivt deltagande på seminarierna (lärandemål 1-3).

Fokus för bedömning av det självständiga arbetet och seminarierna är studentens förmåga att presentera kunskap om kriminologisk teori. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en individuell skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.

För att uppnå betyget Godkänt (C, D eller E) krävs att studenten har godkänt på alla obligatoriska uppgifter och godkänt betyg på självständigt skriftligt paper. För att uppnå betyget Väl Godkänt (C, D eller E) krävs det att originalitet och metateoretisk förståelse kännetecknar den skriftliga uppgiften samt att studenten har godkänt på alla andra obligatoriska uppgifter.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Brantingham P, Brantingham P, (1995) Criminality of place. European Journal on Criminal Policy and Research, 3(3), 5-26.

Bronfenbrenner U, (1994) Ecological Models of Human Development. International Encyclopedia of Education. Vol 3, Second Edition. Oxford: Elsevier, 37-53.

Bruinsma GJN, Pauwels JR, Weerman FM, Bruinsma W, (2013) Social disorganization, social capital, collective efficacy and the spatial distribution of crime and offenders. British Journal of Criminology, 53:942-963.

Burt C.H., (2020) Self-Control and Crime: Beyond Gottfredson & Hirschi`s Theory. Annual Review of Criminology 2020 3 (1), 43-73.

Cohen LE, Felson M, (1979) Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review, 44:588-608.

Elliott DS, Ageton SS, Canter RJ, (1979) An integrated theoretical perspective on delinquent behavior. Journal of Research in Crime and Delinquency, 16:3-27.

Farrington DP, (1996) The explanation and prevention of youthful offending. In. J. D. Hawkins (ed.), Delinquency and crime: Current Theories. Cambridge: Cambridge University Press. 68-148.

Geis G, (2000) On the absence of self-control as the basis for a general theory of crime: A critique. Theoretical Criminology, 4: 35-53.

Gottfredson MR, (2011) Sanctions, situations, and agency in control theories of crime. European Journal of Criminology, 8:128-143.

Gottfredson MR, Hirschi T, (1990) A General Theory of Crime. Stanford: Stanford University Press. Chapter 1, 2, and 5. 81 s. av 291 s.

Hawkins JD, Weis JG, (1985) The social development model: An integrated approach to delinquency prevention. Journal of Primary Prevention, 6:73-97.

Hirschi T, (1979) Separate and unequal is better. Journal of Research in Crime and Delinquency, 16:34-38.

Hirschi T, (2002) Causes of delinquency. New Brunswick: Transaction publishers. Introduction and Chapters 1 and 2. 35 s av 305 s
.
Hirschi T, Gottfredson MR, (2000) In defence of self-control. Theoretical Criminology, 4: 55-69.

Lynham DR, Miller JD, (2004) Personality pathways to impulsive behaviour and their relations to deviance: Results from three samples. Journal of Quantitative Criminology, 20: 319-341.

Marcus B, (2004) Self-control in the General Theory of Crime: Theoretical implications of a measurement problems. Theoretical Criminology, 8:33-52.

Oberwittler D, Wikström P-O, (2009) Why Small Is Better: Advancing the Study of the Role of Behavioral Contexts in Crime Causation. In D. Weisburd, W. Bernasco and G. J. N. Bruinsma (eds), Putting Crime in Its Place: Units of Analysis in Geographic Criminology, New York: Springer. 35–59.

Sampson RJ, (2013) The Place of Context: A Theory and Strategy for Criminology's Hard Problems. Criminology 51: 1-31.

Sampson RJ, Raudenbush SW, Earls F, (1997) Neighbourhoods and Violent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy. Science, 277: 918–24.

Sharkey P, Faber J, (2014) “Where, When, Why, and For Whom Do Residential Contexts Matter? Moving away from the Dichotomous Understanding of Neighborhood Effects.” Annual Review of Sociology, 40:559-579.

Sherman LW, Gartin PR, Buerger ME, (1989) Hot spots of predatory crime: Routine activities and the criminology of place. Criminology, 27(1), 27-56.

Shiner R, Caspi A, (2003) Personality differences in childhood and adolescence: Measurement, development, and consequences. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 44: 2-32.

Sutherland A, Brunton-Smith I, Jackson J, (2013) Collective efficacy, deprivation and violence in London. British Journal of Criminology, 53:1050-1074.

Svensson R, (2013) An examination of the interaction between morality and deterrence in offending: A research note. Crime & Delinquency, 6:3-18.

Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always “risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime & Delinquency, 56(4): 1006-1014.

Svensson R, Pauwels L, Weerman FM, (2010) Does the effect of self-control on adolescent offending vary by level of morality? A test in three countries. Criminal Justice and Behavior, 37(6):732-743.

Svensson R, Weerman FM, Pauwels LJR, Bruinsma GJN, Bernasco W, (2013) Moral emotions and offending: Do feelings of anticipated shame and guilt mediate the effect of socialization on offending? European Journal of Criminology, 10 (1): 22-39.

Thornberry TP, (1987) Toward an interactional theory of delinquency. Criminology, 25: 863-892.

Toby J, (1957) Social disorganization and stake in conformity: Complementary factors in the predatory behavior of hoodlums. The Journal of Criminal Law, Criminology & Police Science, 48:12-17.

Weisburd D, Groff ER, Yang SM, (2013) Understanding and Controlling Hot Spots of Crime: The Importance of Formal and Informal Social Controls. Prevention Science, 1-13.

Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B, (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of Young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press. pages: 3-43.

Wilson JQ, Kelling G, (1982) Broken Windows: The Police and Neighbourhood Safety. Atlantic Monthly, March. 179-204.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 200 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.