Grundläggande behörighet.

Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för arbete i förskola eller skola, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskola eller skola, minst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

.

Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla sin förståelse för olika perspektiv på vad hälsa i förskola och skola kan vara.

I kursen behandlas olika begrepp inom kunskapsområdet hälsa, som fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa, och dess betydelse för pedagogers vardagliga arbete i förskola och skola.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. redogöra för och diskutera olika perspektiv och begrepp inom kunskapsområdet hälsa
2. diskutera och problematisera sambandet mellan hälsa och lärande med utgångspunkt i barns och elevers olika förutsättningar för lärande och utveckling
3. problematisera betydelsen av pedagogisk hälsa för det vardagliga arbetet i förskola och skola

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöra grupparbeten, gruppdiskussioner, seminarier, temaaktiviteter och föreläsningar.

Samtliga lärandemål examineras genom ett paper och en muntlig presentation.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bähr, Kristina (2020). Psykisk hälsa i skolan: främja, skydda och stärka. Natur & Kultur. (100 sid väljs i samråd med kursledare.) alternativt Furu, Ann-Christin & Heikkilä, Mia (2022). Resiliens i förskolan: att stärka barns välmående, delaktighet och handlingskraft. Natur & Kultur. (100 sid väljs i samråd med kursledare.)

Ekblom, Maria, Ekblom, Örjan, Nyberg, Gisela, & Norén Selinus, Eva (2021). Fysisk aktivitet och hjärnhälsa – en bok för skolan. Natur & Kultur. (kap. 1–4. 60 sid.) alternativt Berglind, Daniel (2023). Fysisk aktivitet i förskolan. Natur & Kultur. (kap. 1–7. 70 sid.)

Hellström, Lisa, Ljungblad, Ann-Louise & Andersson, Helena (2024). Barnets hälsoväg genom Malmö stads utbildningsväsende. Forskningsrapport i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet. (50 sid.)

Hellström, Lisa, & Beckman, Linda (2021). ”Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa: Samtal om ungas behov och livsfärdigheter”. Forskningsrapport, Malmö universitet. Tillgänglig via internet. (63 sid.)

Hjortkjaer, Christian (2024). Otillräcklig. Libris. (120 sid.)

Ljungblad, Ann-Louise. (2018). Relationellt lärarskap och pedagogiska möten. Studentlitteratur. (kap. 4, 5, 6, 7. 90 sid.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.