Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SY161G Fördjupningsarbete (genomgången) eller SY171G Vägledning i ett utvecklings- och lärandeperspektiv (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen.

Innehåll

Kursen syftar till att ge grundläggande teoretiska kunskaper om begrepp som arbetsmarknadsekonomi, arbetsmarknadspolitik arbetsorganisation, samt lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. Kursen syftar även till att utveckla studentens förmåga att förstå yrken och yrkesutövande ur ett kontextuellt perspektiv.

Kursen behandlar aktuella och centrala problemställningar, mål och styrmedel inom arbetsmarknadsekonomi och arbetsmarknadspolitik. Bland annat belyses sambandet mellan arbetslöshet och inflation ur ett makroekonomiskt perspektiv samt den demografiska utvecklingens betydelse för arbetsutbudet i Sverige.

Vidare behandlas arbetets organisering med utgångspunkt i begrepp som arbetsdelning, flexibilitet och förändringsprocesser i arbetslivet. Mot denna bakgrund diskuteras och analyseras kompetensförsörjning i svenskt arbetsliv ur ett såväl makro- som mikroperspektiv.

Kursen innehåller är en verksamhetsförlagd del, där erfarenheter och iakttagelser relateras till kursens teoretiska innehåll och centrala perspektiv.

Som avslutning upprättar studenten en professionell utvecklingsplan där det egna lärandet analyseras och relateras till kursen mål och innehåll.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. presentera och diskutera grundläggande arbetsmarknadsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska problem och begrepp
2. redogöra för relationen mellan arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsmarknadspolitik och yrket som studie- och yrkesvägledare.
3. använda centrala begrepp och modeller för omvärldsanalyser
4. göra en analys av vilken kompetens som krävs för ett yrke och dess utövare.
5. göra omvärldsanalyser av yrken och dess utövande med stöd i kursens centrala begrepp.
6. visa förmåga att identifiera och beskriva sitt lärande och sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde

Arbetsformer

Kursen bygger på föreläsningar, seminarier, workshops och de erfarenheter studenterna gör under en tvåveckors auskulterande verksamhetsförlagd utbildning utanför skolväsendet.

Kursens föreläsningar knyter på olika sätt an till vägledarprofessionen och berör ämnen inom arbetsmarknadsekonomi, arbetsmarknadspolitik, arbetsorganisation, samt lärande och kompetensutveckling i arbetslivet.

Seminarierna är obligatoriska.

Bedömningsformer

• Uppgift 1: Skriftlig salstentamen
  I denna uppgift examineras lärandemål 1 och 3

• Uppgift 2: Genomförande av verksamhetsförlagd praktik med tillhörande seminarie samt författande av en skriftlig rapport.
  I denna uppgift examineras lärandemål 2

• Uppgift 3: Författande av en skriftlig rapport
  I denna uppgift examineras lärandemål 4 och 5

• Uppgift 4: Författande av studentens individuella utvecklingsplan (PDP).
  I denna uppgift examineras lärandemål 6

Vid betygsbedömningen sammanvägs de olika momenten där särskild vikt läggs vid Rapport arbetsliv och omvärld. För betyget Godkänd (G) krävs att studenten uppfyller samtliga lärandemål. För betyget väl godkänd (VG) krävs utöver vad som krävs för Godkänd att studenten visar på såväl bredd som djup i sina kunskaper gällande kursens lärandemål.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Björk, Lisa och Furåker, Bengt (red.) (2025) Arbetslivet, Lund: Studentlitteratur. (513 s.)

Berger, Tor. & Frey, Carl (2016), Structural Transformation in the OECD: Digitalisation, Deindustrialisation and the Future of Work, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 193, OECD Publishing, Paris. (52 s.) Tillgänglig på Internet.

Doubková, Michaela & Martin Magdin, Martin (2026) The impact of AI on the labour market. Management & Marketing (2026) 21:2 https://doi.org/10.1007/s44491-026-00003-y. (21 sidor) Tillgänglig på internet.

Eklund, Klas (2025) Vår ekonomi – en introduktion till världsekonomin. Lund: Studentlitteratur Kap. 4 (30s.)Granberg,

Granberg, Magnus (2010). Lärande i arbetsliv och organisationer. En teori- och litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Uppsala 156: Uppsala universitet. (81 sid) Tillgänglig på Internet.

Genf, Linda och Johanna Laurent, J (2014) Omvärldsanalys i praktiken, Stockholm: Liber (182 s.)

Hedenus, Anna & Backman, Christel (2018). Nätgranskning i samband med rekrytering: hur, vad och varför (inte)? Arbetsliv i omvandling, (1), 1–55. Tillgänglig på internet.

Håkansson, Peter & Nilsson, Anders (red.) (2013) Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. Nordic Academic Press. Tillgänglig på Internet.

Illeris, Knud (2013) Kompetens: [vad, varför, hur]. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (160 s.)

Lundh, Christer (2020). Spelets regler. Institutioner och lönebildning på den svenska arbetsmarknaden 1850-2018, Lund: Studentlitteratur. (384 s.)

Maguire, Sue. (2015) NEET, unemployed, inactive or unknown – why does it matter?, Educational Research, 57:2, 121-132, Tillgänglig på Internet

McDowell, Linda. (2003). Masculine Identities and Low-Paid Work: Young Men in Urban Labour Markets. International Journal of Urban and Regional Research. 27(4), 828–848. Tillgänglig på internet.

Region Skåne (2019) Omvärldsanalys på kort och lång sikt (20s.) Tillgänglig via Internet

Sultana, Ronald G. (2013). Career management skills: Assessing for learning. Australian Journal of Career Development, 22(2), pp. 82-90. (9 sid) Tillgänglig på Internet

Ytterligare vetenskapliga artiklar kan tillkomma (max 200 sidor).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.