Behörighetskrav

En yrkesexamen avsedd för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan om minst 90 hp.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

-

Innehåll

Kursen behandlar undervisningsskicklighet i teori och praktik. Den tematiserar 'god undervisning' på grundval av vetenskap och beprövad erfarenhet, med bas från en bredd av vetenskapliga områden. Kunskap om god undervisning sätts i relation till utveckling av undervisningsskicklighet i termer av att kunna omsätta undervisning i det sammanhang där läraren är verksam. Undervisningsskicklighet i denna bemärkelse fokuserar ämneslärarens roll och agerande i planering, genomförande och uppföljning av undervisningen i relation till undervisningens mål. God undervisning pekar mot undervisningens syfte och att den är hög kvalitativ med avseende på elevers lärande och utveckling.

Kursen inbegriper två nivåer av teoretisering av undervisning. På en övergripande nivå utgår kursen från två breda modeller/ramverk för god undervisning med olika karaktär och bas. Det ena ramverket hämtas från europeisk didaktisk tradition och det andra från angloamerikansk undervisningsforskning. Med dessa ramverk bearbetas och karaktäriseras ett antal mer handlingsorienterade undervisningsmodeller. Dessa behandlas i relation till de didaktiska huvudfrågorna och i vilken utsträckning det finns empiriskt stöd för dem. Förutom att ha olika nivåer av teoretisering, synliggörs i kursen hur ramverk och undervisningsmodeller kan ha olika fokus, funktioner och vetenskaplig bas.

Kursen rör sig mellan olika nivåer av teoretisering och undervisningshandlingar i praktik för att bidra till att bredda repertoaren av verktyg för ämneslärarens undervisning och utveckla förmågan att orientera sig bland olika möjliga undervisningsupplägg. Med utgångspunkt i de breda ramverken har kursen en jämförande ansats och karaktäriserar olika handlingsorienterade undervisningsmodeller relativt varandra, både i principiell uppbyggnad och praktiskt genomförande, samt hur de kan kännas igen i praktiska situationer och förstås i en svensk kontext.

Kursen tar utgångspunkt från de medverkandes egen undervisningspraktik. Den använder såväl handlingsorienterade undervisningsmodeller som ramverk för att synliggöra olika aspekter av undervisningspraktiken. Som stöd för detta behandlas olika analysredskap för att analysera såväl undervisnings-genomförande som tecken på elevers lärande och kunnande i relation till iscensatt undervisning. Det hela syftar till att skapa förutsättningar för utveckling av undervisningspraktik och undervisningsskicklighet.

De två modulerna, Undervisningsskicklighet i teori (4,5 hp) respektive Undervisningsskicklighet i praktik (3 hp), studeras parallellt. Genom detta upplägg möjliggörs en nära koppling mellan teori och praktik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

Modul 1: Undervisningsskicklighet i teori (4,5 hp)

1. Med utgångspunkt från de övergripande ramverken kritiskt reflektera över karakteristiken i deras historiska och vetenskapliga grunder samt diskutera vilka implikationer detta kan ha för vad som kan ses som undervisningens kvalitet

2. Ingående analysera vad ett urval handlingsinriktade undervisningsmodeller utifrån de övergripande ramverken kan ha för implikationer på undervisningens kvalitet

3. Reflektera över begreppet undervisningsskicklighet med stöd i teoretisk analys av modeller och didaktiskt handlande

Modul 2: Undervisningsskicklighet i praktik (3 hp)

4. planera, genomföra och dokumentera iscensättningar av undervisning med utgångspunkt i behandlade undervisningsmodeller, i relation till relevanta ämnen

5. Analysera och värdera tecken på elevers lärande och utveckling i relation till iscensatt undervisning

6. Analysera och värdera egen och andras genomförande av undervisning och föreslå möjlig utveckling av undervisningen i relation till elevers lärande och utveckling, undervisningens mål och valda undervisningsmodeller och ramverk

Arbetsformer

Arbetet i kursen består av föreläsningar, inläsning av kurslitteratur, seminarier, analys av undervisning samt praktiska övningar som ska genomföras i den egna verksamheten.

Bedömningsformer

Examination sker individuellt, både skriftligt och muntligt.

Prov 1: Skriftlig salstentamen och seminarium (Written Sit-in Exam and Seminar), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Skriftlig text och muntlig och gestaltande presentation (Written Text and Oral and Performative Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4, 5 och 6.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda modulerna/proven.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Andrée, Maria, Bladh, Gabriel, Carlgren, Ingrid & Tväråna, Malin (Red.) (2021). Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv. Natur & Kultur. (kap. 2-4 och 6-10, 267 sidor)

Holmberg, Ulrik, Johansson, Patrik, Britton, Thérèse, Johansson, Maria, & Nordgren, Kenneth (2022). Frågedriven undervisning för att organisera normativa kunskapspraktiker i SO-ämnena. Nordidactica, 4, 124–153. (29 sidor)

Hopmann, Stefan (2015). Didaktik meets curriculum revisited: Historical encounters, systematic experience, empirical limits. Nordic journal of studies in educational policy, 2015(1), 14–27. (14 sidor)

Håkansson, Jan, & Sundberg, Daniel (2023). Utmärkt lärare: forskningen om lärarskicklighet och vägarna dit. Natur & Kultur. (introduktion samt kap. 1-4, 132 sidor)

Kansanen, Pertti (1993). An outline for a model of teachers´ pedagogical thinking. I Pertti Kansanen (Red.), Discussion on some educational issues IV (s. 52–66). Research report 121. University of Helsinki. (14 sidor)

Alternativt:

Kansanen, Pertti & Hansén, Sven-Erik (2017). Lärares pedagogiska tänkande. I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman (Red.), Allmändidaktik – vetenskap för lärare (s. 341–360). Studentlitteratur. (19 sidor)

Klafki, Wolfgang (1995). Didactic analysis as the core of preparation of instruction. Journal of Curriculum Studies, 27(1), 13–30. (18 sidor)

Alternativt:

Motsvarande text från 1958 finns återpublicerad på flera olika ställen.

Perry, Thomas, Lea, Rosanna, Jørgensen, Clara, Rübner, Cordingley, Philippa, Shapiro, Kimron & Youdell, Deborah (2021). Cognitive science in the classroom. Education Endowment Foundation (EEF). (51 sidor)

Sachs, Judyth (2016). Teacher professionalism: why are we still talking about it? Teachers and Teaching, 22(4), 413–425. (13 sidor)

Sjöström, Jesper (2025). Scenariedidaktik som övergripande ämnesdidaktisk modell utifrån olika didaktiska paradigmperspektiv med fokus på bildning. Sammenlignende fagdidaktik, 8, 115-134. (20 sidor)

Torrance, Deirdre, & Forde, Christine (2017). Redefining what it means to be a teacher through professional standards: implications for continuing teacher education. European Journal of Teacher Education, 40(1), 110–126. (15 sidor)

Tsui, Amy (2009). Distinctive qualities of expert teachers. Teachers and Teaching: theory and practice, 15(4), 421–439. (19 sidor)

Yavuzkaya, Merve, Clucas, Paul & Sjöström, Jesper (2022). ChemoKnowings as Part of 21st Century Bildung and Subject Didaktik, Frontiers in Education, 7, 869156. (19 sidor)

Wolff, Charlotte, van Den Bogert, Niek, Jarodzka, Halszka & Boshuizen, Henny (2015). Keeping an eye on learning: Differences between expert and novice teachers’ representations of classroom management events. *Journal of Teacher Education, 66(*1), 68–85. (18 sidor)

Därtill tillkommer vetenskapliga artiklar och texter (ca 150 sidor) i samråd med lärarna.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.