Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

-

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om kulturarv som begrepp och funktion. I kursen behandlas fältets villkor och styrning, samt de värderings-, urvals-, och hållbarhetsfrågor som utgör ett centralt inslag i kulturarvsfältet för såväl privata som offentliga aktörer. Vidare introduceras kritiska perspektiv på produktion, konsumtion, förmedling och reception av kulturarv. I kursen tränas även färdigheter att tolka och förmedla kulturarv genom olika medier och till varierande publiker.

Kursen innehåller följande delkurser:

Kulturarv och kulturarvspedagogik, 15 hp.

Publik historia och publik arkeologi, 7,5 hp.

Att arbeta med utställningar, 7,5 hp.

Lärandemål

Kulturarv och kulturarvspedagogik, 15 hp

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för kulturarvssektorns historiska utveckling och dess roll i samhällsförändring, både nationellt och internationellt
2. kritiskt reflektera över begreppen kulturarv och kulturarvspedagogik ur olika perspektiv samt relatera dem till samtida, lokala och globala kontexter
3. analysera olika former av historieanvändning, med betoning på hur samband etableras mellan tolkningen av det förflutna, förståelsen av nutiden och förväntan på framtiden
4. diskutera och problematisera klass, genus, etnicitet, generation och miljöaspekter i relation till kulturarv och kulturarvspedagogik
5. kritiskt utvärdera sambanden mellan kulturarv, kulturarvspedagogik och samhällsutveckling

Publik historia och publik arkeologi, 7,5 hp

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för och problematisera de sätt på vilket historia och arkeologi produceras, förmedlas och konsumeras i såväl ett historiskt som i ett samtida samhällsperspektiv
2. problematisera historie- och arkeologiämnenas betydelse för såväl den enskilda människan som samhället i stort
3. kritiskt diskutera såväl maktperspektiv som moraliska och etiska dimensioner av historie- och arkeologiämnenas användning i samhället

Att arbeta med utställningar, 7,5 hp

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för en utställningsproduktions faser samt dess rumsliga, textuella och mediala aspekter
2. diskutera utställningar ur olika perspektiv, med fokus på makt, representation, tillgänglighet och inkludering
3. med stöd i aktuell forskning planera och reflektera över design och processer i en utställningsproduktion
4. diskutera utställningsmediets möjligheter och begränsningar i olika sammanhang

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningsformer

Kulturarv och kulturarvspedagogik, 15 hp

Samtliga lärandemål examineras genom en portfolio.

Publik historia och publik arkeologi, 7,5 hp

Samtliga lärandemål examineras genom en digital presentation med skriftligt underlag.

Att arbeta med utställningar, 7,5 hp

Samtliga lärandemål examineras i en multimodal presentation med skriftligt underlag.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Kulturarv och kulturarvspedagogik, 15 hp:

Ambrose, Timothy & Paine, Crispin (2018). Museum Basics: The International Handbook, London: Routledge (valda delar i samråd med lärare, ca 250 s.)

Biesta, Gert (2005). Against Learning: Reclaiming a Language for Education in an age of Learning”, Nordisk Pedagogik, 25:1 (12 s.)

Berkhofer, Robert F. (2008). Fashioning History: Current Practices and Principles, New York: Palgrave Macmillan (250 s.)

Fredengren, Christina, Jensen, Ola W., & Wall, Åsa (red.) (2012). I valet och kvalet. Grundläggande frågor kring värdering och urval av kulturarv. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (220 s.)

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor, Stockholm: Natur & kultur (270 s.)

Högberg, Anders (2013). Mångfaldsfrågor i kulturmiljövården. Lund: Nordic Academic Press (188 s.)

Labrador, Angela M. & Silberman, Neil Asher (red.) (2018). The Oxford Handbook of Public Heritage Theory and Practice. Oxford: Oxford University Press (urval i samråd med lärare, ca 150 s.)

Valbar litteratur som läraren tillhandahåller tillkommer, ca 150 sidor.

Publik historia och publik arkeologi, 7,5 hp:

Ashton, Paul & Kean, Hilda (red.) (2012). Public History and Heritage today: People and their Pasts. Basingstoke, England: Palgrave Macmillan (150 s.)

Axelsson Yngveus C (2023). ”Making Cultural Heritage from Below: Confirming or Contesting by Donating Objects”, i (Un)Contested Heritage. Archives, Museums and Public Spaces, Malmö universitet, s. 91-107 (17 s.)

Kean, Hilda & Martin, Paul (red.) (2013). The Public History Reader. London: Routledge (150 s.)

Petersson, Bodil (2014). Föreställningar om det förflutna: arkeologi och rekonstruktion. Lund: Nordic Academic Press (496 s.)

Sabel, Ellinor (2025). Deltagande arkeologi. Doktorsavhandling. Växjö: Linnaeus University Press (353 s.)

Sayer, Faye (2019). Public History: A Practical Guide. London: Bloomsbury Academic (371 s.)

Stutz, Liv Nilsson (2023). "Between objects of science and lived lives. The legal liminality of old human remains in museums and research", International Journal of Heritage Studies, 29:10, s. 1061-1074 (13 s.)

Ett urval av aktuella vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 150 s.

Att arbeta med utställningar: 7,5 hp

Bäckström, Mattias (2016). Att bygga innehåll med utställningar: utställningsproduktion som forskningsprocess. Lund: Nordic Academic Press (298 s.)

Bogle, Elizabeth (2013). Museum Exhibition Planning and Design, Lanham: AltaMira Press, valda delar i samråd med lärare (ca 150 s.)

Enqvist, Annika, Karolina Modig, Rebecka Katz Thor & Johanna Zawieja (2022). Offentligt minne, offentlig konst. Stockholm: Statens konstråd (38 s.)

Falk, John H. (2009). Identity and the museum visitor experience. Walnut Creek, Calif.: Left Coast Press (ca 100 s.)

Hughes, Philip (2015). Exhibition Design – Second Edition. London: Quercus. E-bok (ca 230 s.)

Matassa, Freda (2014). Organizing Exhibitions: A Handbook for Museums, Libraries and Archives. London: Facet Publishing (ca 150 s.)

Obrist, Hans Ulrich (2015). Ways of Curating. London: Penguin Books (180 s.)

Riksutställningar (2015). Museerna och HBTQ: En analys av hur museer och andra utställare kan belysa perspektiv rörande homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer. Visby: Riksutställningar (65 s.)

Till, Karen E (2012). Wounded Cities: Memory-Work and a Place-Based Ethics of Care. Political Geography 31:1, s. 3–14 (12 s.)

Ett urval av aktuella vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 150 s.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.