Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Engelska 6

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

-

Innehåll

Denna kurs introducerar kritiska samhällsvetenskapliga perspektiv på välfärdsstaten och sociala ojämlikheter i Sverige, med särskilt fokus på jämställdhet samt skillnader baserade på klass och etnicitet. Kursen ger en översikt av teorier om välfärdssystem och jämför svensk socialpolitik med andra välfärdsmodeller. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den svenska arbetsmarknadsmodellen och hur ojämlikheter kopplade till kön, klass och migration påverkar välfärden och vardagslivet i dagens Sverige. Kursinnehållet behandlar historiska utvecklingar och aktuella debatter om institutionella förändringar, jämlikhet och välfärdspolitik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva och problematisera den svenska välfärdsstatens historia och nutida utveckling
2. kritiskt diskutera teoretiska och empiriska frågor inom välfärdsforskning
3. tillämpa samhällsvetenskapliga teorier för att analysera arbete, social ojämlikhet och förändringar i välfärdsstaten

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och filmvisning.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en portfolio.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Andreasson, Jesper & Herz, Marcus (2022). Family Practices, Deportability and Administrative Violence: an Ethnographic Study on Asylum Seekers’ Family life in the Swedish Migration Context. Families, Relationships and Societies, 11(2), 157–174.

Arts, Wil & Gelissen, John (2002). Three Worlds of Welfare Capitalism or More? A state-of-the-art report. Journal of European Social Policy. 12(2), 137–158.

Barth, Erling, Moene, Karl O. & Willumsen, Fredrik (2014). The Scandinavian model - an Interpretation. Journal of Public Economics, 117, 60–72.

Bengtsson, Erik (2019). The Swedish Sonderweg in Question: Democratization and Inequality in Comparative Perspective. c.1750–1920, Past & Present, 244(1), 123–161.

Bengtsson, Erik (2013). Essays on Trade Unions and Functional Income Distribution. Gotenburg University. Gothenburg Studies in Economic History 9. (50 s.)

Berger, Tor & Frey, Carl (2016). Structural Transformation in the OECD: Digitalisation, Deindustrialisation and the Future of Work, OECD Social, Employment and Migration Working Papers. No. 193, OECD Publishing. (52 s.)

Borchorst, Anette & Siim, Birte (2009). Woman-friendly Policies and State Feminism: Theorizing Scandinavian Gender Equality. Feminist Theory, 2, 207–224.

Carlén, Stefan & de los Reyes, Paulina (2024). Precarious employment in Swedish retail 1990–2019: An intersectional analysis of patterns and consequences. Economic and Industrial Democracy 2025, 46(4), 1188–1213.

Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (2019). Crisis of Solidarity? Changing Welfare and Migration Regimes in Sweden. Critical Sociology, 45(1), 121–135.

Eldén, Sara & Anving, Terese (2019). Nanny families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden. Bristol University Press. (171 s.) ISBN: 978-1529201536

Esping-Andersen, Gösta (1990). The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press. (kap. 1, 26 s.)

Eydal, Guðný Björk, Gíslason, Ingólfur V., Rostgaard, Tine, Brandth, Berit, Duvander, Ann-Zofie & Lammi-Taskula, Johanna (2015). Trends in Parental Leave in the Nordic countries: Has the Forward March of Gender Equality Halted? Community, Work and Family, 18(2), 167-181.

Isaksen, Lise Widding & Näre, Lena (2019). Local Loops and Micro-mobilities of Care: Rethinking Care in Egalitarian Contexts. Journal of European Social Policy, 29(5), 593–599.

Isaksen, Lise Widding (Ed.). (2010). Global Care Work: Gender and Migration in Nordic Societies. Nordic Academic Press. (237 s.)

Kjellberg, Anders (2021). The shifting Role of Unions in the Social Dialogue. European Journal of Workplace Innovation, 6 (2), 220-244.

Lundh, Christer (2024). Wage Formation and Institutional Change in the Swedish Labour Market 185 – 2000, in Lundh, Christer, Olofsson, Jonas, Schön, Lennart, Svensson, Lars (eds.) Wage Formation, Labour Market Institutions and Economic Transformation in Sweden 1860-2000, Lund University. Lund studies in economic history 32, s. 92–142.

Lundqvist, Åsa (2011).* Family Policy Paradoxes. Gender Equality and Labour Market regulation in Sweden*, 1930-2010. Policy Press. (168 s.)

Lundqvist, Åsa (2015). Activating Women in the Swedish Model. Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 22(1), 111–132.

Roman, Christine (2019). Gendered and Classed experiences of Work–family Conflict Among Lone Mothers in Sweden. Community, Work & Family, 22(3), 302–318.

Vetenskaplig litteratur och rapporter i ett urval om ca 700 sidor tillkommer i samråd med undervisande lärare.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.