Behörighetskrav

Peace and Conflict Studies I (30 hp) samt Peace and Conflict
Studies II (30 hp, minst 22,5 hp avklarade)

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Innehåll

Syftet med kursen är att studenterna ska utveckla avancerad analytisk förståelse och fördjupad kunskap om centrala frågor och specialiserade ämnesområden inom freds- och konfliktstudier.För att möjliggöra detta krävs att studenten har genomfört minst ett års tidigare studier före antagning, vilket säkerställer en grundläggande akademisk och teoretisk bakgrund inom freds- och konfliktvetenskapen (PACS) som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig kursens innehåll på ett meningsfullt sätt.

Kursen fokuserar på centrala problem och forskningsfrågor inom samtida PACS-forskning, med utgångspunkt i fältets grundläggande teoretiska ramar, och drar nytta av den expertis som finns i institutionens aktuella forskning.
Kursen består av tre delkurser om 10 högskolepoäng vardera, vilka var och en behandlar ett specifikt tema och/eller empiriskt fenomen samt dess relaterade områden inom teoriutveckling, analytisk begreppsbildning och metodologi.

Molulämnena inkluderar: Radikalisering, orsaker och motågärder; Krig i media; Civila i och efter krig; Humanitärism: Moraliska, politiska och materiella aspekter; Vardagsvåld och motstånd; Politiska ekonomier för utveckling och konflikt. Syftet med kursen är att erbjuda forskningsinbäddad kunskap av experter inom området. Det exakta innehållet varje år kommer därför att bero på de undervisande forskarna. Valet av de tre modulerna som utgör kursen meddelas senast två månader innan kursstart.

Radikalisering, orsaker och motågärder (10 hp)

Denna delkurs behandlar fenomenet radikalisering och fokuserar på de faktorer som leder till att individer och grupper blir radikaliserade, varför vissa individer stannar kvar i radikala grupper samt vilka strategier som kan implementeras för att förebygga eller främja avradikalisering. Momentet ger också en jämförande översikt över olika former av radikalisering i olika delar av världen.

Kriget i media (10 hp)

I delkursen behandlas de komplexa kopplingarna som finns mellan media och väpnade konikter. Det handlar inte enbart om medias sätt att representera konflikter utan även om medias delaktighet i konfiktsammanhang, både som konfliktskapare och fredsbringare. Kursen berör koventionell nyhetsmedia och social media.

Civila i och efter krig (10 hp)

Delkursen tar upp civilbefolkningens erfarenheter av organiserat våld, konfliktlösning och fredsprocesser samt civilbefolkningens agerande både under och efter kriget. Det civila samhällets aktörers perspektiv analyseras genom beaktande av etnografisk forskning.

Humanitärism: Moraliska, politiska och materiella aspekter (10 hp)

Delkursen behandlar de moraliska, politiska och materiella aspekterna av humanitärism. Den tar upp etos och moraliska imperativ för humanitär intervention såväl som dess hierarkier, maktrelationer och oavsiktliga lokala konsekvenser. Detta görs genom en strävan efter humanitärisms interaktion med händelserna som framkallar intervention och en kritisk utforskning av humanitära utrymmen, och perspektiven och erfarenheterna hos de människor som organiserar, tillhandahåller och tar emot hjälp.

Vardagsvåld och motstånd (10 hp)

Delkursen undersöker olika teorier om vardagsvåld och motstånd. Delkursen utgår från litteraturen om strukturellt våld för att överväga hur våld är inbäddat i vardagsliv, institutioner och sociala relationer. Delkursen beaktar hur vardagsvåld kan motstås eller omvandlas genom läsningar av klassiska och samtida texter om motstånd, anarkism och radikala befrielserörelser. Delkursen utforskar fallexempel från olika delar av världen.

Politiska ekonomier för utveckling och konflikt (10 hp)

Delkursen undersöker olika teorier och metoder för kapitalistisk utveckling och de olika sätten de påverkar konflikter. Delkursen behandlar denna dynamik i både nutida och historiska perspektiv. Exempel på relevanta teman som utforskas i modulen inkluderar teorier om modernisering och beroende, utvinningsekonomier och ”the resource curse”.

Lärandemål

Efter avslutad kurs kommer studenten att

1. Ha förvärvat en omfattande och teoretiskt förankrad kunskap om centrala teman, ramverk och debatter inom specialiserade områden av Freds- och konfliktstudier (PACS), med förmåga att syntetisera olika perspektiv över disciplingränser.
2. Ha uppnått ett välutvecklat och kritiskt förhållningssätt för att kunna tillämpa komplexa analytiska begrepp, teorier och metoder i syfte att bedöma underliggande antaganden, styrkor och begränsningar hos olika angreppssätt inom varje moduls tematiska fokus.
3. ha förmåga att identifiera, tolka och utvärdera dynamiken i centrala empiriska fenomen, med stöd i avancerad PACS-teori, för att analysera kausala samband, mönster och kontextspecifika variabler med relevans för freds- och konfliktprocesser.
4. ha förmågan att kunna delta i akademisk dialog genom kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, formulera självständiga insikter och konstruera sammanhängande, evidensbaserade argument som vilar på samtida forskning inom specialiserade områden av PACS.

Arbetsformer

Kursen utgör heltidsstudier. Lärande aktiviteterna för delkursen är föreläsningar, seminarier och självständiga studier.

Bedömningsformer

Lärandemål 1, 2 3 och 4 bedöms genom individuell examination, portföljuppgifter och muntliga presentationer.

Kurslitteratur

Civilians in and After War

• Bougarel, Xavier et al. (eds) (2007) The New Bosnian Mosaic, Identities, Memories and Moral Claims in a Post-War Society. London: Ashgate. (selected chapters)
• Finnström, Sverker (2008) Living with Bad Surroundings, War, History, and Everyday Moments in Northern Uganda. Durham: Duke University Press.
• Maček, Ivana (2011) Sarajevo Under Siege, Anthropology in Wartime. Philadelphia, Pa.: University of Pennsylvania Press.
• Mannergren, Joahanna et al. (2024) Peace and the Politics of Memory: New Approaches to Conflict Analysis. Manchester: Manchester University Press. (E-book, Open Access)
• Moore, Adam (2026) The Difference Place Makes: Peacebuilding and Bosnia’s Arizona Market. Stanford University Press.
• Nordstrom, Carolyn (2004) Shadows of War, Violence, Power and International Profiteering in the Twenty-First Century. Berkeley: University of California Press.
• Otruba, Ariel Amber Anya. 2019. The violent geography of borderization. Rutgers, The State University of New Jersey (selected chapters, https://doi.org/doi:10.7282/t3-jx20-8f46)
• Strömbom, Lisa (2026) Agonistic Memory and Peace: Colombia, Northern Ireland and Israel-Palestine*. *Edinburgh University Press.

Articles and book chapters will be added to this list.

• Ajjoub, O. The Development of the Theological and Political Aspects of Jihadi Salafism. Lund: Centre for Advanced Middle Eastern Studies, 2021. chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.cmes.lu.se/sites/cmes.lu.se/files/2021-02/orwa_ajjoub_rapport_a4_0203_interaktiv.pdf
• Ajjoub, O. “Legitimizing the Prohibited: Interactive Framing Processes in Intra-Jihadi Violence in Syria.” Studies in Conflict & Terrorism, 2026. https://doi.org/10.1080/1057610X.2026.2623891.
• Andersen, J. C., and Sandberg, S. “Islamic State Propaganda: Between Social Movement Framing and Subcultural Provocation.” *Terrorism and Political Violence, *2020. 32(7), 1506–1526. https://doi.org/10.1080/09546553.2018.1484356.
• Benford, R. D., and Snow, D. A. “Framing Processes and Social Movements: An Overview and Assessment.” Annual Review of Sociology 2000. 26, 611–639. https://www.researchgate.net/publication/225089313_Framing_Processes_and_Social_Movements_An_Overview_and_Assessment
• Borum, R. and Fein, R. ‘The psychology of foreign fighters’, Studies in Conflict & Terrorism, 2017. 40(3), pp. 248–266.
• Coolsaet, R.’Radicalisation’ and ’countering radicalisation’: The emergence and expansion of a contentious concept. In *The Routledge handbook on radicalisation and countering radicalisation. *Busher J.; Malkki, L.; and Marsden, S. (eds). 2024. Abingdon, Oxon; New York, NY : Routledge.
• Cottee, S. and Hayward, K. Terrorist (e)motives: The existential attractions of terrorism. Studies in Conflict & Terrorism, 2011. 34(12), pp. 963-986.
• Cottee, S. Jihadism as a subcultural response to social strain: Extending Marc Sageman’s “Bunch of Guys” thesis. Terrorism and Political Violence, 2011. 23(5), pp.730-751.
• Dawson, L.L. and Amarasingam, A. ‘Talking to foreign fighters: Insights into the motivations for hijrah to Syria and Iraq’, Studies in Conflict & Terrorism, 2017. 40(3), pp. 191–210.
• de Roy van Zuijdewijn, J. ‘Radicalisation of “foreign fighters”’, in Coninck, D. et al. (eds) The Routledge Handbook on Radicalisation and Countering Radicalisation, 2023. London: Routledge.
• Günther, Christoph. Entrepreneurs of Identity: The Islamic State’s Symbolic Repertoire, 2022. New York and Oxford: Berghahn Books.
• Hegghammer, T. ‘Should I stay or should I go? Explaining variation in Western jihadists’ choice between domestic and foreign fighting’, American Political Science Review, 2013. 107(1), pp. 1–15.
• Kenyon, J., Baker-Beall, C. and Binder, J. Lone-actor terrorism–a systematic literature review. Studies in Conflict & Terrorism, 2023. 46(10), pp. 2038-2065.
• Kruglanski, A.W., Gelfand, M.J., Bélanger, J.J., Sheveland, A., Hetiarachchi, M. and Gunaratna, R. ‘The psychology of radicalization and deradicalization: How significance quest impacts violent extremism’, Political Psychology, 2014. 35(S1), pp. 69–93.
• Kruglanski, A.W. Bélanger, J.J., and Gunaratna, R.The Three pillars of radicalization: Needs narratives, and networks, 2019. Oxford: Oxford University Press.
• Malet, D, Farrell-Molloy, J. and Young, J. ”Foreign Fighter Mobilization: YPG Volunteers in Their Own Words.” Terrorism and Political Violence, 2025. 37(1), pp. 93-110.
• Macklin, G., “Praise the saints”: The cumulative momentum of transnational extreme-right terrorism. In *A Transnational History of Right-Wing Terrorism, *2022. pp. 215-240. Routledge.
• Neumann, P. R. The trouble with radicalization, International Affairs, 2013. 89(4).
• Page, M.; Challita, L., and Harris, A. Al Qaeda in the Arabian Peninsula: Framing Narratives and Prescription. Terrorism and Political Violence, 2011. 23(2) https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09546553.2010.526039.
• Ravndal, J. A. From bombs to books, and back again? Mapping strategies of right-wing revolutionary resistance. Studies in Conflict & Terrorism, 2023. 46(11), pp.2120-2148.
• Sandal, N. A. “Framing Religious Outbidding: Al-Qaida, Islamic State, and Intra-Religious Competition.” *Politics, Religion & Ideology, *2021. 22(3–4), 461–480. https://doi.org/10.1080/21567689.2021.1968841
• Šlerka, J. and Šisler, V. Who Is Shaping Your Agenda? Social Network Analysis of Anti-Islam and Anti-immigration Movement Audiences on Czech Facebook, in Steiner, Kristian, Önnerfors, Andreas (eds.) 2018. Expressions of Radicalization: Global Politics, Processes and Practices. London: Palgrave Macmillan.
• VandenBerg, Robert J. “Legitimating Extremism: A Taxonomy of Justifications for Political Violence.” *Terrorism and Political Violence, *2021. 33(6), 1237–1255. https://doi.org/10.1080/09546553.2019.1606800.
• Vergani, M., Iqbal, M., Ilbahar, E. and Barton, G. The three Ps of radicalization: Push, pull and personal. A systematic scoping review of the scientific evidence about radicalization into violent extremism. Studies in Conflict & Terrorism, 2020. 43(10), pp.854-854.

Additional book chapters and journal articles, maximum 200 pages.

• de Graaf, Beatrice (2025) The Radical Redemption Model Terrorist Beliefs and Narratives. Oxford, UK: Oxford University Press. (360 p.)
• Kruglanski, Arie; Bâelanger, Jocelyn J.; and Gunaratna Rohan (2019) *The three pillars of radicalization: Needs, narratives, and networks. *Oxford, UK: Oxford University Press. (258 p.)
• The Routledge handbook on radicalisation and countering radicalisation (2024) Joel Busher, Leena Malkki and Sarah Marsden (eds.) Abingdon, Oxon and New York, NY: Routledge. (Selected parts, approx. 300 p.)

Articles and reports will be added to this list.

Political Economies of Development and Conflict

• Bhattacharyya, Gargi. (2018) Rethinking racial capitalism: Questions of reproduction and survival. New York: Rowman & Littlefield. (selected chapters)
• Brenner, Neil, and Nik Theodore. (2002) "Cities and the geographies of “actually existing neoliberalism”." Antipode 34, no. 3: 349-379.
• Duffield, Mark. (2007) Development, security and unending war: governing the world of peoples. Cambridge: Polity. (selected chapters)
• Harvey, David. (2007) A brief history of neoliberalism. Oxford: Oxford University Press. (selected chapters)
• Livingston, Julie. (2019) Self-devouring growth: A planetary parable as told from Southern Africa. Durham, NC: Duke University Press. (selected chapters)
• Ross, Michael L. (1999) "The political economy of the resource curse." World Politics 51, no. 2: 297-322.
• Rostow, W.W. (1960) The Stages of Economic Growth: A non-Communist manifesto. Cambridge: Cambridge University Press. (selected chapters)
• Tsing, Anna Lowenhaupt. (2015) The Mushroom at the End of the World. Princeton: Princeton University Press. (selected chapters)
• Wallerstein, Immanuel. (1974) "The rise and future demise of the world capitalist system: concepts for comparative analysis." Comparative Studies in Society and History 16, no. 4: 387-415.

Additional articles, chapters, and/or policy documents to be added.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.