Grundnivå
ST110S Politisk organisation och styrning (godkänd) samt ST120S Offentlig administration (godkänd)
KSSKA / Statsvetenskap
G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Kursen ingår i huvudområdet Statsvetenskap och kan ingå i en Kandidatexamen med huvudområde Statsvetenskap.
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om och förståelse för politikens och förvaltningens internationella dimension. I detta ingår förmågan att självständigt och kritiskt analysera komplexa politiska processer utifrån teorier och modeller om hur politikens olika nivåer samverkar och interagerar.
Delkurs 1. Välfärdsstaten i olika länder 7,5 hp
Delkursen behandlar välfärdsstaterna i olika länder i en internationell kontext. Särskild tonvikt läggs vid teoretiska ramverk för hur man kan analysera och jämföra välfärdspolitik, policyprocesser och statens förmåga att lösa välfärdsproblem. Vi börjar med att studera och jämföra grundläggande typer av demokratiska välfärdsstater, hur de vuxit fram och vilka tankegångar och principer som ligger bakom. Vi går sedan vidare till utvecklingsländerna och statens kapacitet. Måste ett land ha en fungerande stat för att kunna organisera välfärd åt medborgarna?
Delkurs 2. Internationella organisationer som byråkratier 7,5 hp
Internationella organisationer spelar en avgörande roll inom internationell politik, men också för den politiska utvecklingen inom länder. Delkursen ger en introduktion till grundläggande teoretiska begrepp inom forskningen om de internationella organisationernas förvaltning, men inriktar sig sedan på konkreta globala problem och vilken roll som olika typer av internationella organisationer kan spela för att lösa dessa.
Delkurs 3. Den globaliserande staden – policyspridning och transnationellt lärande 7,5 hp
Delkursen fokuserar på staden som politiskt fält och på hur stadens politik utformas i samspel med andra städer i en global kontext.
Delkurs 4. Europeiska unionen 7,5 hp
Delkursen ger kunskap om den Europeiska unionens institutioner, historiska utveckling och betydelse för medlemsstaternas politik. Delkursen fokuserar på konkreta beslutsprocesser där specifika frågor följs från initiering fram till implementering och efterkontroll.
Kursen är indelad i fyra delkurser som har följande lärandemål.
**Delkurs 1. Välfärdsstaten i olika länder 7,5 hp
**
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- redogöra för och använda sig av grundläggande begrepp och typologier inom forskningen om välfärdsstater och välfärdspolitik
- redogöra för olika typer av politiska, sociala, kulturella och ekonomiska faktorer som påverkar utformningen av välfärdspolicy
- analysera och diskutera statens kapacitet att lösa välfärdsproblem
**Delkurs 2. Internationella organisationer som byråkratier
**
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- visa grundläggande kunskaper om hur några av de viktigaste internationella organisationerna fungerar och om deras historiska utveckling
- förklara grundläggande begrepp och teorier inom forskningsområdet internationella organisationer som byråkratier
- använda sig av dessa begrepp och teorier för att kritiskt diskutera de internationella organisationernas försök att lösa olika globala problem och utmaningar
- urskilja och diskutera vilka antaganden som ligger till grund för olika teorier inom forskningsområdet internationella organisationers förvaltning
Delkurs 3. Den globaliserande staden – policyspridning och transnationellt lärande
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- redogöra för staden som politiskt fält
- förklara och applicera begrepp och teorier inom forskningsområdet policyspridning
- analysera städers policyarbete och policyutveckling utifrån ett globaliseringsperspektiv
Delkurs 4. Europeiska unionen
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- visa kunskap om Europeiska unionens institutionella struktur
- redogöra för Europeiska unionens beslutsprocesser
- analysera Europeiska unionens betydelse för medlemsstaternas politik
Ett övergripande lärandemål för kursen som helhet är att studenten ska visa förmåga att skriva strukturerade och välformulerade texter med korrekta referenser.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och självständiga arbeten i grupp där studenterna förväntas att själva identifiera, formulera, diskutera och utarbeta relevanta problemställningar och ställningstaganden. Undervisningen sker med återkommande medverkan av praktiker.
Delkurs 1: Portfolio bestående av löpande examination och en hemtentamen (7,5 hp)
Delkurs 2: Portfolio bestående av löpande examination och en salstentamen (7,5 hp)
Delkurs 3: Portfolio bestående av en gruppbaserad analysuppgift (7,5 hp)
Delkurs 4: Portfolio bestående av löpande examination och en hemtentamen (7,5 hp)
När ovanstående kriterier uppfylls på ett tillfredsställande sätt ges betyget godkänt.
Betygsbedömning: Delkurserna 1, 2, 3 och 4 bedöms med betygen väl godkänt, godkänt eller underkänt. För att helkursbetyget ska bli väl godkänt krävs betyget väl godkänt på minst tre av delkurserna.
Omtentamen sker i första hand genom samma examinationsform som vid den ordinarie examinationen. När det gäller seminarier, gruppövningar och uppgifter som utförs löpande under delkursens gång kan dock omtentamen ske genom individuella skriftliga eller muntliga kompletteringsuppgifter eller på annat sätt enligt examinators anvisningar.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.