Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår tillsammans med Social kategorisering (IM238S) samt Migrationens orsaker och konsekvenser (IM233S) i nivån 1-30 hp för huvudområdet Internationell migration och etniska relationer.

Innehåll

Kursens syftar till att ge studenterna en kunskapsmässigt orienterande och teoretiskt problematiserande introduktion till fenomenet mångfald ur grundläggande normkritiska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och historiska perspektiv – med en explicit anknytning till programmets huvudområde IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer). Integrerat i kursen är även färdighetstränade moment och introduktion till akademiska studier.

• Introduktion: ”Mångfald?”. Här diskuteras mångfald mot bakgrund av begrepp som människa, samhälle, kultur, nation och identitet ur grundläggande normkritiska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och historiska perspektiv.
• Mångfaldens historiska förutsättningar. Här sätts 2000-talets idéer och föreställningar om mångfald in i ett fördjupat samhällshistoriskt sammanhang.
• Mångfald och mångkultur – en utmaning? Här relateras fenomenet – och diskurserna kring – mångfald till aktuella diskussioner inom det IMER-vetenskapliga kunskapsfältet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för mångfald som företeelse ur normkritiska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och historiska perspektiv;
• identifiera och analysera hur centrala teoretiska begrepp som nation, klass, genus och etnicitet används i samhällsvetenskaplig och humanistisk teoribildning för att förstå mångfald;
• visa grundläggande kunskap om och förståelse av mångfaldsfrågor inom forskningsområdet IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer) och
• demonstrera förmåga att utföra och presentera begränsade men relevanta analysuppgifter.

Arbetsformer

Undervisningen på kursen Introduktion till mångfaldsstudier bygger på studentaktivitet och sker i form av såväl föreläsningar och seminarier, som basgruppsarbete, fallstudier och självstudier. Detta innebär att studenterna har ett stort eget ansvar för sitt lärande.

Bedömningsformer

Kursen examineras med en individuell salstentamen (10 hp), tre individuella inlämningsuppgifter (á 1 hp) samt en gruppresentation i seminarieform (2 hp).

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Muntliga examinationer kan dock komma att omtenteras skriftligt. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.

Kurslitteratur

Obligatorisk

• Brade, Lovise m.fl., I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning, Stockholm: Stockholms universitet/Friends, 2008 (kapitel 2, ”Att ta sin utgångspunkt i normer”, 8 s.)
• Diakité, Jason Timbuktu. En droppe midnatt, Månpocket 2017
• Fornäs, Johan, Kultur, Malmö 2012
• Hammarén, Nils & Thomas Johansson, Identitet, Malmö 2009 (128 sidor)
• Hellström, Anders. Rasist? Inte jag, Om rasismer – en begreppsinventering, Forum för Levande historia. Stockholm 2017.
• Lindskog, Rolf & Deniz, Fuat, Mångkulturalism – Socialt fenomen och politisk utmaning, Malmö 2009 (192 s)
• Martinsson, Lena & Eva Reimers (red.), Skola i normer, Malmö: Gleerups 2020 (urval ca 50 s.)
• Therborn, Göran m.fl. red., Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundrandet, Lund: Arkiv Förlag 2021 (urval ca 150 sidor)
• Wigerfelt, Anders. Mångfald och svenskhet – en paradox inom IKEA, MIM Working Papers Series No 12:1, Malmö 2012

Referens- och fördjupningslitteratur

• Bakhtiari, Marjaneh. Kalla det vad fan du vill. Stockholm, (Ordfront Pocket, 300 s)
• Ehn, Billy; Jonas Frykman; Orvar Löfgren, Försvenskningen av Sverige. Det nationellas förvandlingar, Stockholm: Natur & Kultur, 1993
• Lindqvist, Sven, Utrota varenda jävel, Stockholm 1992/2011

Utöver ovanstående kan kompletterande artiklar och texter på upp till ca 100 sidor tillkomma.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.