Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS101F Ateljeristautbildning - kulturpedagogik för förskola och skola I (godkänd) eller KS173F Ateljeristautbildning - kulturpedagogik för förskola och skola I (godkänd)

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenterna på ett fördjupat sätt ska kunna leda och handleda arbete med estetiska läroprocesser integrerat i det vardagliga arbetet i förskola och skola samt kunna initiera och driva längre sammanhållna projektarbeten på ett sätt som bland annat hämtar sin inspiration från den pedagogik som utvecklats på de kommunala förskolorna i Reggio Emilia.

I kursen ingår praktiskt estetiskt arbete främst inriktat på berättande med ord och bild, och i anslutning härtill analyseras process/produkt och innehåll/form. Verksamheter i förskola och skola dokumenteras och blir föremål för samtal och reflektion, varvid barns och ungas strategier och kompetenser fokuseras. Kontinuerligt under kursen förs diskussioner om barn, förskola/skola och konst ur ett kulturanalytiskt perspektiv. I samarbete med konst- och museipedagoger identifieras och diskuteras möjliga samverkansformer mellan förskola/skola och museer/konsthallar.

Efter avslutad kurs ska studenten

• på ett fördjupat sätt kunna arbeta estetiskt och kunskapsutvecklande med barn och ungdomar i förskola, skola och fritidsverksamheter och redovisa förståelse för den vuxnes roll och förhållningssätt i detta arbete..
• kunna dokumentera längre pedagogiska arbeten och med stöd av dokumentationen och litteratur kunna utveckla och reflektera över det pedagogiska arbetet.
• på ett fördjupat sätt kunna utveckla pedagogisk verksamhet genom en egen repertoar av estetiska uttrycksformer och utifrån visuella, auditiva och skriftliga dokumentationer.
• kunna leda reflekterande och analyserande diskussioner om ett pedagogiskt arbete utifrån dokumenterade praktiska exempel både bland barn/ungdom och kollegor

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, skrivande, basgruppsdiskussioner och studiebesök, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

De studerandes examineras dels genom en portfolio innehållande processdagbok och produktioner, dels genom en gestaltande redovisning av dokumentationer, efterföljande diskussion samt en skriftlig reflektion.

God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl gestaltande som skriftliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur (c:a 280 s.)

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur (166 s.)

Bendroth Karlsson, Marie (2017). Barns möte med konst. Lund: Studentlitteratur (112 s.)

Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet. Lund: Studentlitteratur (140 s.)

Dunkels, Elza (2022). Vad gör unga på nätet? Fjärde upplagan, Malmö: Gleerups (144 s.)

Essén, Gunilla, Björklund, Erika & Olsborn Björby, Leicy (2015).  Pedagogisk dokumentation : utvecklas och lära tillsammans. Stockholm: Natur & kultur (139 s.)

Kyrk Seger, Erika (red.) (2020). Digitalt meningsskapande i förskolan. Stockholm: Lärarförlaget (207 s.)

Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning (152 s.)

Linder, Linda (red.) (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget (152 s.)

Thoresson, Anna (2019). Utforska digitala verktyg i förskolan. Stockholm:Lärarförlaget (151 s.)

Vecchi, Vea (2014). Blå cikoriablommor: ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur (327 s.)

Ytterligare artikelmaterial (ca 50 s.) samt valfri artikel från Statens medieråd tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Som titeln på kursen, ateljeristautbildning, antyder bygger kursen mycket på de erfarenheter och den praktik som utvecklats på de kommunala förskolorna i Reggio Emilia i Italien.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.