Grundläggande behörighet

.

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse för läs- och skrivundervisning hos barn i förskoleklass till årskurs 3. Ett annat syfte är att studenten ska utveckla kunskap om samt färdigheter i att utforma undervisning som stödjer barns läs- och skrivutveckling i heterogena klassrum.

Under kursens gång granskas aktuell forskning för att utveckla förståelse för hur barns fonologiska medvetenhet utvecklas och dess betydelse vid läs- och skrivutveckling. I kursen behandlas vidare hur barns läsintresse kan främjas för att nå läsflyt och läsförståelse. I kursen ges klassrumsnära exempel på skrivundervisning i de lägre åldrarna. Studenten förväntas bidra med egna exempel.

Genom att analysera praktiska exempel belyses hur lärare kan upptäcka och skilja läs- och skrivsvårigheter från andra språkliga utmaningar.

Studenten kommer löpande att sammanställa en portfolio som efter avslutad kurs fungerar som en kunskapsbas.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för samt resonera kring barns tidiga läs- och skrivutveckling med utgångspunkt i betydelsen av barns fonologiska medvetenhet
2. analysera läromedel i svenska för åldern F-3 och reflektera över samt diskutera vilka teoretiska anspråk som synliggörs i läromedlet
3. utifrån relevant teori designa undervisning som främjar barns läs- och skrivutveckling i heterogena grupper
4. identifiera tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter samt särskilja dem från andraspråksutveckling.

Kursen kombinerar teoretiska föreläsningar, praktiska övningar och fallstudier. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, samt att använda processorienterat skrivande och samtal i det egna lärandet.

I kursen förekommer tre obligatoriska avstämningspunkter. Vid dessa ska studenten lämna in utkast av angivna delar från sin portfolio. Feedback ges av undervisande lärare.

Skriftlig hemtentamen i form av en portfolio.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Alatalo, Tarja (red.) (2023). Läsundervisningens grunder. Tredje upplagan. Malmö: Gleerups. (ca 150 sidor, i samråd med kursledaren)

Catts, Hugh W. (2022). Rethinking How to Promote Reading Comprehension. American Educator, 45(4), 26. (8 s.)

Eriksson, Jessica, Engborg, Annsofi & Norén, Sofia (2022). Lära barn att läsa: vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. (Tredje upplagan). Stockholm: LegiLexi. (245 s.)

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (red (2023). Skrivundervisningens grunder. (Andra upplagan). Malmö: Gleerups. (360 s.)

Salameh, Eva-Karin, Nettelbladt, Ulrika & Andersson, Ketty (2018). Flerspråkig utveckling. I: Eva-Kristina Salameh & Ulrika. Nettelbladt (red.),Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 3. Lund: Studentlitteratur. (37 s.)

Skolverket (2016). Nya Språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6. (Tillgänglig via internet)

Skolverket (2022). Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. (Tillgänglig via internet)

Slotte, Erika & Ojala, Olivia (2023). Lärares förväntningar på och erfarenheter av programmet Lexplore. Magisteruppsats, Åbo Akademi, Vasa. (86 s.)

Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.