För tillträde till termin 5 krävs att de obligatoriska kurserna från termin 1-3 är godkända.

Kursen ingår i termin 5 i masterprogrammet i sexologi.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om sexuella problem och dysfunktioner, samt tillägnar sig ett analyserande förhållningssätt gällande klassificerings- och diagnossystem kopplat till sexuella dysfunktioner.

Kursen behandlar medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem och sexuella dysfunktioner med utgångspunkt från olika vetenskapsområden. Dessutom diskuteras och analyseras klassificerings- och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner, dels genom ett historiskt, och dels genom ett samtida perspektiv. Vidare berörs såväl forskning som praktiska erfarenheter gällande problem och dysfunktioner inom det sexologiska området. Kursen innehåller moment med analys av fallbeskrivningar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera olika sexuella problem och sexuella dysfunktioner utifrån ett helhetsperspektiv,
2. förklara tänkbara medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem, och
3. kritiskt reflektera kring klassificerings- och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, diskussioner, obligatoriska moment så som grupparbeten och tvärgruppsseminarier, samt individuell bearbetning av kursens innehåll i form av självständigt projektarbete. I kursen ingår även individuella reflektionsövningar. Lärandemål 1-3 uppnås genom aktivt deltagande i angivna arbetsformer samt bearbetning av kursens innehåll såväl i grupp som enskilt.

Samtliga lärandemål examineras individuellt genom muntlig och skriftlig redovisning av projektarbete där fokus för bedömningen är studentens förmåga att analysera tänkbara samband mellan medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av ett sexuellt problem. Lärandemålen examineras även genom en individuell skriftlig tentamen där fokus för bedömning är studentens förmåga att kunna analysera sexuell problematik utifrån ett helhetsperspektiv.

Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För Godkänt betyg krävs Godkänt resultat på muntlig och skriftlig redovisning av projektarbetet och individuell skriftlig tentamen samt att alla obligatoriska delar har genomförts med godkänt resultat. För Väl Godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Bancroft J, Graham CA, Janssen E, Sanders SA, (2009) The Dual Control Model: Current status and future directions. Journal of Sex Research, 46(2-3), 121-142.

Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Lund: Studentlitteratur. (358 s.)

Elmerstig E, Thomtén J, (2016) Vulvar pain-Associations between first-time vaginal intercourse, tampon insertion and later experiences of pain. Journal of Sex & Marital Therapy, 42, 707-720. (13 s.)

Groneman C, (1995) Nymphomania: The Historical Construction of Female Sexuality. I: J Terry & J Urla (Red.), Deviant Bodies. Critical Perspectives on Difference in Science and Popular Culture, 219-250. (29 s.)

Hall K S K, Binik Y M, (2020) Principles and Practice of Sex Therapy (6th ed.). Guilford Publications. (536 s.)

Janssen E, (2011) Sexual arousal in men: A review and conceptual analysis. Hormones and Behavior, 59(5), 708–716. (8 s.)

Johnson M, (2010) ”Just Getting Off”: The inseparability of ejaculation and hegemonic masculinity. The Journal of Men´s Studies, 18(3), 238-248. (10 s.)

Jutel A, (2010) Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder. Social Science & Medicine, 70, 1084-1090. (6 s.)

Studd J, (2007) A comparison of 19th century and current attitudes to female sexuality. GYNECOLOGICAL ENDOCRINOLOGY, 23(12), 673–681. (8 s.)

Velten J, (2017) The Dual Control Model of Sexual Response: Relevance of Sexual Excitation and Sexual Inhibition for Sexual Function. Current Sexual Health Reports, 9(2), 90–97. (7 s.)

Zeglin RJ, (2016) Sexual disorders in the DSM-5: Implications for counselors. Journal of professional counseling: practice, theory and research, 43(1), 17-31 (14 s.)

Klassificerings-och diagnosmanualer gällande sexuella dysfunktioner som DSM och ICD på ca 60 sidor tillkommer.

Aktuella rapporter, vetenskapliga artiklar och texter om ca 300 sidor tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.