Grundläggande behörighet.

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursen syftar till

• att deltagaren ska utveckla kunskaper om ekonomisk historia och några centrala ekonomisk-historiska skeenden
• att deltagaren utvecklar kunskaper om några centrala teorier som varit, och som är, betydelsefulla för att förklara samhällsförändring

Varför förändras samhället? Vad är det som leder till verklig förändring? Varför är det ibland svårt att förändra?
Kursen utgår från några centrala teorier som varit, och som är, betydelsefulla för att förklara samhällsförändring. Med utgångspunkt från dessa teorier djupdyker vi i några historiska skeenden som har haft central betydelse för ekonomisk och social utveckling både i Sverige och globalt.

Kursen delas i fyra block, där varje block fokuserar på en teoretisk förklaringsmodell och utifrån denna förklaringsmodell ges historiska exempel.

1. Historiematerialism Detta block utgår från ett marxistiskt perspektiv på historiematerialism och hur långsamma processer driver fram brytningar.
2. Schumpeterianska skolan Den Schumpeterianska skolan utgår från Josef Schumpeters idéer om strukturcykler och innovationernas betydelse.
3. New Institutional Economics I den nya institutionella skolan, pekas på institutionernas betydelse för ekonomisk och social utveckling.
4. Spårbundenhet Utgångspunkten i spårbundenhet (path dependency) är att det historiska arvet är svårt att bryta. Har historien väl gett sig in på ett visst spår är det svårt att bryta, men det kan göras om förutsättningarna finns.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna…

• redogöra för några centrala historiska skeenden och deras betydelse för samhällsutvecklingen utifrån ekonomisk-historiska perspektiv
• använda teori för att analysera ekonomisk-historiska skeenden

Kursen kommer att omfatta föreläsningar samt ett seminarium inom varje block där studenterna får tillämpa teorierna och där olika frågeställningar diskuteras, samt en examinerande tentamen.

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. I denna tentamen examineras båda lärandemålen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Block 1
Marx, Karl (2018/1867). Kapitalet: Första boken. (Sjunde upplagan). Lund: Arkiv förlag. Kapitel 12-13. (145 s.)

Lefebvre, Georges (2001/1962). The French revolution: From its origins to 1793. London: Routledge. Kap. 1-5. (ca 80 s.)

Block 2
Schön, Lennart (2013). Tankar om cykler: perspektiv på ekonomin, historien och framtiden. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. (167 s.)

Cermeño, Alexandra L., Enflo, Kerstin, & Lindvall, Johannes (2018). Railways and Reform: How Trains Strengthened the Nation State. (pp. 1-28). (STANCE Working Paper Series; Vol. 2018, No. 7). Lund: Lund University. (28 s.)

Block 3
North, Douglass C. (1991). Institutions. Journal of Economic Perspectives, 5(1), 97–112 (15 s.)

Acemoglu, Daron, Johnson, Simon and Robinson, James (2005). The Rise of Europe: Atlantic Trade, Institutional Change, and Economic Growth. The American Economic Review, 95(3), pp. 546–579. (33 s.)

Block 4
Thelen, Kathleen Ann (2004). How institutions evolve: the political economy of skills in Germany, Britain, the United States, and Japan. Cambridge: Cambridge University Press, kap. 1. (38 sid)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.