För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111C.

Kursen ingår i termin fyra på kriminologiprogrammet.

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om brottsutvecklingen i Sverige och internationellt och hur denna kan analyseras. Kursen inleds med en historisk genomgång av brottsutvecklingen i allmänhet och för särskilda brottstyper som t.ex. bedrägeribrott, idrottsrelaterad brottslighet, terrorism, våld i nära relationer, hatbrott och bostadsinbrott. Därefter diskuteras tillämpliga informationskällor och metoder för analys av brottsutvecklingen som kriminalstatistik, registerdata, självrapportstudier, offerstudier och sjukvårdsdata samt de olika informationskällornas validitet och reliabilitet. Avslutningsvis diskuteras hur teoretiska modeller och metoder bidrar till att förklara orsaken till, och utvecklingen av, olika brottstyper.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för brottslighetens generella utveckling och för utvecklingen av särskilda brottstyper,
2. redogöra för olika informationskällors validitet och reliabilitet och hur valet av metod påverkar de slutsatser som kan dras av en undersökning av brottsutvecklingen,
3. redogöra för olika förklaringar till utvecklingen av särskilda brottstyper, och
4. tillämpa informationskällor och metoder för analys av brottsutvecklingen och presentera resultatet skriftligt och muntligt.

Kursen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och grupphandledning. De olika informationskällor och metoder som används vid beskrivning och analys av brottsutvecklingen diskuteras. För att studenten ska uppnå lärandemål 1-3 diskuteras brottsutvecklingen för olika brottstyper och olika informationskällors validitet och reliabilitet i seminarieform. Seminarierna är obligatoriska. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 4 deltar studenten i grupphandledning. Studentens individuella rapport kamratgranskas av en annan student inför inlämning för examination

Lärandemål 1–3 examineras genom bedömning av studentens deltagande vid seminarier. Till varje seminarium ska studenten lämna in en skriftlig uppgift. Lärandemål 4 examineras genom bedömning av en individuell rapport som diskuteras vid seminarier med kamratgranskning samt vid ett examinationsseminarium.

I fokus för bedömningen av lärandemål 1–4 är studentens förmåga att redogöra för och tillämpa olika informationskällor för att analysera brottsutvecklingen, samt förmåga att presentera resultatet på ett koherent och tydligt sätt, skriftligt och muntligt. Bedömningskriterier specificeras på lärplattformen. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga uppgifter enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänt krävs minst betyget godkänt på seminarier och individuell rapport samt att obligatoriska moment är genomförda. För att erhålla betyget väl godkänt krävs dessutom betyget väl godkänt på den individuella rapporten.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson L, (2011) Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta brottslighet. [Doktorsavhandling, Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet]. 288 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brott och brottslighet. Rapport: 2006:1. 155 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Rapport: 2017:5. 364 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2019) Nationella trygghetsundersökningen 2019. Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport: 2019:1. 248 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2017) Hatbrott 2016. Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott. Rapport: 2017:11. 156 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2017) Hatbrott 2016. Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott. Teknisk rapport. Rapport: 2017:12. 82 sidor.

Kuhlhorn E, Grevholm E, (2007) Det grova våldet i sjukvårdsdata. En metodstudie. Brottsförebyggande rådet, Rapport: 2007:13. 32 sidor.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Rying M, (2007) Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Brottsförebyggande rådet. Rapport: 2007:6. 60 sidor.

Väfors Fritz M, Khoshnood A, (Eds.) (2018) Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 171 sidor.

Ytterligare vetenskaplig litteratur tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller genomgått större förändringar skastudenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen föromprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.