Termin 1 (IM441S, IM100S och IM230S) samt termin 2 (IM124S, IM233S, IM238S och IM123S) avklarade, med undantag för upp till 5 hp av IM124S eller IM123S.

Kursen ingår i huvudområdet internationell migration och etniska relationer på nivå 31-60 hp och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i internationell migration och etniska relationer.

Syftet med kursen, som utgör en fördjupning i huvudområdet IMER, är att studenterna ska utveckla sin förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer relevanta för huvudområdet IMER.

Studenterna planerar och genomför en mindre och tydligt avgränsad vetenskaplig undersökning och tillämpar därmed teorier och metoder som är relevanta inom forskningsfältet IMER. Härigenom tränas studenterna i att formulera vetenskapliga frågor, och att samla in, strukturera, värdera, analysera och tolka ett källmaterial, samt att formulera sig inom ramarna för den vetenskapliga uppsatsgenren.

Efter avslutad kurs ska studenten:

• visa grundläggande kunskap om och förståelse för centrala metodologiska processer och nyckelbegrepp inom forskningsfältet IMER;
• visa grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt kunna identifiera, formulera och analysera en forskningsuppgift inom givna tidsramar;
• visa grundläggande förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information för forskningsuppgiften;
• visa grundläggande förmåga att presentera sina forskningsresultat i en uppsats där språkanvändning och format är adekvata;
• visa grundläggande förmåga att agera kommunikativt vid ett vetenskapligt uppsatsseminarium.

Arbetsformer utgörs av gemensamma seminarier, självständig litteraturinläsning, handledarträffar och självständigt uppsatsarbete.

Studenternas prestationer bedöms genom ett individuellt eller parvis författat uppsatsarbete á 8 hp som presenteras på ett avslutande seminarium á 2 hp. I examinationen ingår försvar av den egna uppsatsen samt opposition på en annan uppsats.

• Ahrne, G. & Svensson, P. (red) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö. Liber.
• Booth, Wayne C. m.fl., (2004). Forskning och skrivande. Konsten att skriva enkelt och effektivt, Lund: Studentlitteratur.
• Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola, (2010). Statistisk verktygslåda – Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur.

Övrig metod- och fördjupningslitteratur á ca 1000 sidor väljs i samråd med kursansvarig lärare och examinator.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

När kursen inte längre ges har studenten rätt att, under ett år efter det att förändringen skett, examineras vid två olika tillfällen enligt den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.