Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare i grundskolan eller gymnasieskolan utan behörighetsgivande examen, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden

Inget huvudområde

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller undervisning av nyanlända elever i svenska som andraspråk med fokus på grundläggande litteracitetsutveckling.

Sommarkursen behandlar metoder, forskning och teoretiska utgångspunkter som rör främjandet av nyanlända elevers litteracitetsutveckling. Kursen behandlar såväl metoder i grundläggande läs- och skrivinlärning som litteracitetsutveckling i ett vidare perspektiv där det senare innefattar delaktighet i sociala praktiker inom och utanför skolan samt en kritisk språkmedvetenhet. Särskild vikt läggs vid de olika behov som finns representerade i språkligt heterogena grupper utifrån elevers varierande språkliga repertoarer och erfarenheter av skriftspråksanvändning. Kursen har en bred inriktning mot undervisning av nyanlända i svenska som andraspråk. Olika åldersgruppers specifika förutsättningar, från tidiga skolår till vuxenutbildning, diskuteras utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning.

Efter avslutad kurs ska deltagaren

• med utgångspunkter i aktuell forskning och relevant teori redogöra för hur undervisning kan främja nyanländas grundläggande läs- och skrivinlärning samt deras möjligheter att delta medvetet i sociala praktiker genom skrift
• resonera kring hur undervisningen och bruket av olika stöttande resurser, såsom bilder, digitala verktyg och gemensamma upplevelser, kan anpassas till elevers olika behov.
• planera och motivera undervisning utifrån metoder och teorier som rör nyanländas grundläggande litteracitetsutveckling
• genomföra formativa bedömningar av elevers interimspråksutveckling som ett underlag för återkoppling och fortsatt undervisning.

Kursen ges på distans. Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Obligatoriska seminarier förekommer och anges av kursledare vid kursstart. Studierna genomförs både självständigt och i grupp.

Examinationen består av två delar:
Ett examinerande seminarium där en lektionssvit presenteras samt ett individuellt skriftligt reflekterande paper.

Obligatoriska moment förekommer och anges av kursledare vid kursstart.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Bagga-Gupta, Sangeeta & Säljö, Roger (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. I: Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline och Säljö, Roger. (red.). Literacy-praktiker i och utanför skolan. Malmö: Gleerups utbildning. S. 9–18.

Colliander, Helena, Ahn, Song Ee & Andersson, Per (2018). Actions and conceptions: exploring initial literacy teaching practice for adults*. Journal of Language, Identity & Education* 17(5): 306–319. (14 s) Tillgänglig via internet.

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur. (75 s i samråd med kursledaren).

Damber, Ulla (2019). Flerspråkiga barns läsundervisning. I Alatalo, Tarja (red). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups, 241–258. (18 s)

Engblom, Charlotte (2013). Medier, flerspråkighet och multimodal texthantering. Skrift och mobilitet bland flerspråkiga ungdomar*.* I Wedin, Åsa & Hedman, Christina (red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur, 189–208. (20 s)

Franker, Qarin (2019). Gränsöverskridande arbete med elevers litteraciteter. I Aldén, Kristina & Bigestans, Aina (red.). Litteraciteter och flerspråkighet. Symposium 2018. Stockholm: Liber, 19–40. (22 s)

Freebody, Luke & Kindenberg, Björn (2019). Critical literacy: pedagogy, diversity and the digital environment. I Aldén, Kristina & Bigestans, Aina (red.). Litteraciteter och flerspråkighet. Symposium 2018. Stockholm: Liber, 276–290. (25 s)

Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Lund: Studentlitteratur. (75 s i samråd med kursledaren)

Godhe, Anna-Lena & Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (10s.) Tillgänglig via internet.

Herrlin, Katarina & Frank, Elisabeth (2019). Fonologisk medvetenhet. I Alatalo, Tarja (red.). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups, 43–56. (14 s)

Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur Akademiskt. (120 s i samråd med kursledaren)

Skolverket (2017). Bygga svenska – ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. (100 s) Tillgänglig via internet

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Skolverket (Kapitel 1-3 & 6). (78 s). Tillgänglig via internet.

Skolverket (2018). Grundläggande litteracitet för nyanlända elever. Tillgänglig via internet.

Tjernberg, Catharina (2019). Balanserad läsundervisning*.* I Alatalo, Tarja (red.). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups, 225–240. (16 s)

Von Malortie, Helena, Sjökvist, Lena (2016). Språk och tänkande genom skapande ämnen. I Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber, 182–195. (13 s)

Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur. (urval ca 100 s. i samråd med kurslärare)

Wedin, Åsa (2013). Skrift och mobilitet bland flerspråkiga ungdomar. I Wedin, Åsa & Hedman, Christina (red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur, 123–144. (12 s)

Dessutom tillkommer ca 150 s. eget urval bland följande titlar, utifrån vald inriktning:

Inriktning barn och ungdomar

Axelsson, Monica (2015). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. I Laursen, Helle Pia, Axelsson, Monica, Charmian, Kenner, Ladegaard, Uffe & Lundqvist, Ulla (red). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur, 305–336. (32 s)

Duek, Susanne (2017). Med andra ord: samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet, 15–35, 125–162. (59 s)

Håkansson, Gisela (2019). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur, 9–26, 157–188. (50 s)

Winlund, Anna, Lyngfelt, Anna & Wengelin, Åsa (2017). Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan. Educare 17(1): 50-71. (22 s) Tillgänglig via internet.

Inriktning vuxna

Carlson, Marie (2002). Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, 219–244. (26 s) Tillgänglig via internet

Lundgren, Berit (2005). Skolan i livet, Livet i skolan. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet, 27–44. (18 s) Tillgänglig via internet

Rosén, Jenny & Wedin, Åsa (2019). Grundläggande skriftspråksundervisning inom SFI –funktionalitet, mångfald och social rättvisa. I Aldén, Kristina & Bigestans, Aina (red.). Litteraciteter och flerspråkighet. Symposium 2018. Stockholm: Liber, 192–205. (14 s)

Wedin, Åsa (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Stockholm: Studentlitteratur. (112 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.