Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg på DP131A. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ges på termin 4 på Polisprogrammet, deltidspolisutbildningen.

Innehåll

Kursens övergripande syfte är att studenten ytterligare ska bredda och fördjupa sina kunskaper om polisens roll och uppdrag i ett alltmer globaliserat samhälle med brottslighet som utmanar samhällets förmågor. Med fokus på brottsförebyggande-, ingripande- och utredningsarbete diskuteras internationellt polisarbete och brott med internationell anknytning, särskilda händelser, grov och organiserad brottslighet samt hatbrott. I delkursen diskuteras brott med internationell anknytning brett. Behovet av och förutsättningar för operativt polissamarbete mellan olika stater och internationella organisationer diskuteras med utgångspunkt i den ökade rörligheten, såväl fysiskt som digitalt, och hur polisens uppdrag har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Särskilt belyses de övergripande bestämmelserna för internationell straffrätt och hur internationell anknytning påverkar brottsutredande åtgärder samt frågor som rör metoder och lagstiftning vid inre utlänningskontroll, arbetsplatsinspektion, brottsbekämpning i gränsnära områden samt utredning av brott mot utlänningslagen.

Inom särskilda händelser är polisens organisation och styrning i fokus och detta jämförs med polisens organisation och styrning i det vardagliga arbetet. Här diskuteras även polisens arbete vid ärenden med försvunnen person och studenten tränar på att lokalisera sig med hjälp av karta och koordinater i terräng och hur den här typen av ärenden dokumenteras på ett rättssäkert sätt.

Under kursen fördjupar sig studenten inom olika delar av polisens uppdrag att utreda, ingripa och förebygga brott samt i den forskning som bedrivs inom dessa olika kunskapsområden. Exempel på områden som diskuteras är grov, organiserad och ekonomisk brottslighet samt kriminell ekonomi, människohandel, arbetsmiljöbrott, kriminalteknik, rättsmedicin och hantering av dödsfall med fokus på tidig bevissäkring. I detta avseende diskuteras polisens olika metodstöd såsom utredningsstöd vid grova brott. I kursen diskuteras även hur viss brottslighet och åtgärder mot denna utmanar och påverkar samhällets organisering och förmågor på olika nivåer samt hur detta påverkar polisen som organisation, dess uppdrag och den enskilda polisen och medborgaren.

Under kursen diskuteras brottslighet och brottsbekämpning i ett globalt och digitaliserat samhälle och hur det som sker i omvärlden påverkar det svenska samhället och det lokala polisiära arbetet. Exempel på detta är gränsöverskridande brottslighet som grov organiserad och systemhotande brottslighet, terrorism samt demokrati- och hatbrott.

Som en del av kursen tränar studenten på att kommunicera muntligt och skriftligt på engelska om polisiärt arbete som förberedelse för kontakter med andra länder och grupper i ett mångkulturellt samhälle.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva brottslighet och olika händelser och konflikter ur ett internationellt perspektiv och diskutera dess betydelse för polisens roll och uppdrag i Sverige,
2. förklara behovet av och förutsättningar för operativt polissamarbete mellan olika stater och internationella organisationer med utgångspunkt i den ökade rörligheten över nationsgränser,
3. redogöra för syftet med och användandet av gränsöverskridande register,
4. redogöra för de övergripande bestämmelserna för internationell straffrätt och hur internationell anknytning påverkar brottsutredande åtgärder,
5. redogöra för bestämmelserna för polisens arbete med inre utlänningskontroll, arbetsplatsinspektion och brottsbekämpning i gränsnära områden,
6. redogöra för polisens organisation och styrning, i synnerhet vid särskild händelse, samt jämföra ledning och styrning på strategisk, operativ och taktisk nivå,
7. redogöra för de initiala åtgärderna vid ärenden om försvunnen person och tillämpa kartkunskap för att kunna lokalisera sig med hjälp av karta och koordinater i terräng, samt på ett rättssäkert sätt kunna dokumentera resultatet,
8. redogöra för vilka metoder som ska tillämpas och vilka material samt annan bevisning som ska samlas in och analyseras vid exempelvis grova brott som kräver fördjupad kunskap,
9. diskutera hur grov och organiserad brottslighet utmanar och påverkar samhällets organisering och förmågor på olika nivåer samt hur denna brottslighet kan hanteras av polisen enskilt och i samverkan, och
10. diskutera hur demokrati- och hatbrott påverkar olika grupper i samhället och kunna identifiera och utreda demokrati- och hatbrott.

Arbetsformer

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, handledningar, seminarier och praktiska övningar där studenten tränar sina färdigheter i olika scenarion. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform samt handledningar. För att uppnå lärandemål 6–7 diskuteras innehållet i föreläsningsform och genom att delta i handledning där studenterna tränar på initiala åtgärder i ärende om efterforskning av försvunnen person och på att leda omfattande, komplexa och allvarliga händelser på strategisk, operativ och taktisk nivå, med fokus på taktisk nivå. För att uppnå lärandemål 8 diskuteras innehållet även genom basgruppsarbete samt deltagande i handledningar och enskilda praktiska övningar där studenten tränar sina färdigheter på de initiala åtgärderna i ärende gällande grova brott. Avseende kriminell ekonomi diskuteras innehållet genom seminarium där studenten erhåller kunskap i att hantera ärenden som berör kriminell ekonomi och återtagande av brottsvinster. För att uppnå lärandemål 9 diskuteras grova brott och relaterade frågor samt aktuell forskning om grova brott och dess påverkan på samhället i föreläsningsform och vid seminarium. För att uppnå lärandemål 10 arbetar studenten med verklighetsbaserade case, enskilt och i grupp, där identifiering och utredning av demokrati- och hatbrott blir belyst ur olika perspektiv.

Bedömningsformer

Lärandemål 1–5 fokuserar på internationellt polisarbete. Lärandemålen examineras genom enskild skriftlig tentamen (4,5hp). Fokus i bedömning av den enskilda skriftliga tentamen är studentens förmåga att förklara vikten av internationellt samarbete och redogöra för hur detta går till.

Lärandemål 6 - 8 fokuserar på särskilda händelser och fördjupad brottsutredning. Lärandemål 6–8 examineras genom enskild skriftlig tentamen (6,5hp). Fokus i bedömningen av den enskilda skriftliga tentamen är studentens förmåga att redogöra för polisens arbete vid särskilda händelser samt utredning av exempelvis grov brottslighet.

Lärandemål 9 examineras genom enskild skriftlig uppgift (1hp). Fokus i bedömningen är den enskilda studentens förmåga att ur olika perspektiv diskutera hur grov och organiserad brottslighet och dess åtgärder påverkar samhällets och polisens förmågor på olika nivåer.

Lärandemål 10 fokuserar på demokrati- och hatbrott. Lärandemål 10 examineras genom en skriftlig case-baserad uppgift som studenterna arbetar med i grupp och presenterar muntligt och skriftligt (3hp). Fokus i bedömningen av den enskilda studenten är förmågan att redogöra för de omständigheter som bör tas hänsyn till vid agerande i samband med demokrati- och hatbrott utifrån aktuell forskning, förmåga att identifiera brottens motiv samt utreda brott.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på den digitala lärplattformen.

För betyget godkänd på kursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande moment. För betyget väl godkänd krävs därutöver betyget väl godkänt på de två skriftliga tentamina som examinerar lärandemål 1-5 och 6–8.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Kurslitteratur

Asp, P (2022) Straffrättens europeiska och internationella dimensioner. Uppsala: lustus Förlag AB. 171 sidor. (valda delar, cirka 80 sidor).

Sverne Arvill E , Munck J, (2025) Polislagen: En kommentar. 16:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 288 sidor (valda delar, cirka 10 sidor),

Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2019) Hatbrott? En introduktion. Lund: Studentlitteratur (2:a uppl.). 134 sidor.

Korsell L, (2023) Ekonomisk brottslighet. Kriminalpolitik, brottsutveckling och brottsbekämpning från1980-talet till idag. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 282 sidor.

Tillgänglig: https:// bra.se/download/18.2b7b676518a262ce6796833/1693305018764/2023_Ekonomisk brottslighet.pdf.

Larsson G, Sorgenfrei S, Viklund T, (2023) Religion, migration och polisiärt arbete. Lund: Studentlitteratur AB. 405 sidor. (valda delar ca 200 sidor).

Polismyndigheten, (2023) Myndighetsgemensam lägesbild - organiserad brottslighet 2023. Polismyndigheten. Nationella operativa avdelningen. 24 sidor.

Rostami A, Mondani H, (2024) Kriminella entreprenörer. – en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms handelskammare. 45 sidor.

Schneider Jacobsson A, Svensson B, (2023) Från spår till bevis. Kriminalteknik för poliser i yttre tjänst. Malmö: Gleerups. 288 sidor.

Aktuell lagtext, förordningar och andra styrdokument, rättsfall och metodstöd samt vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer (ca 300 s).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.